För minnen och grunda analyser i stunden

Nu är jag tillbaka i Örebro igen, och det efter en alldeles för lång hemresa. Jag åkte lite för tidigt till flygplatsen i Bilbao, och med byte i Düsseldorf samt med påföljande bussresa från Arlanda tog det 13 timmar att komma hem. Jag hade förvisso äran att sitta bredvid Cecilia Gralde på flygresan till Arlanda. Inte för att det innebar någon direkt konversation oss emellan, men ändå :). Hon pratade vad som lät som flytande tyska. Ja, ja, det var väl det som var uppseendeväckande med hemresan. Förvisso bytte de gate precis innan avgång i Bilbao, vilket var lite märkligt.

 

Sista dagen i Bilbao var även den väldigt bra. Weezer levererade en fantastisk konsert. Även om en sannolikt kan tycka det märkligt att de spelade covers av diverse hits, "Take on me" "Africa" osv, så var det för min del ett positivt inslag i konserten. När konserten var slut infann det sig en känsla av att det här är något av det bästa jag sett.

 

Viagra Boys gjorde även en härlig konsert, även om den gjorde mig lite fundersam. Sångaren gjorde sig rolig genom att påstå sig vara i Italien och att han och bandet är från Island. Det kan ju förefalla fånigt, men jag upplevde det som rätt charmigt. Att det gör mig fundersam är att jag störde mig järnet på bandet Idles. Det var nog främst för att jag tyckte det lät för jävligt och att typ hela bandet betedde sig uppseendeväckande töntigt. Detta trots att jag uppfattar deras musik som ganska bra på skiva... Jag tror dock inte att töntigheten är något som alla skulle hålla med om. Jag tror det har en hel del med vana och förväntan att göra. Medan Viagra Boys hade en rätt svensk framtoning, som jag är van vid, med ironiska skämt var Idles, i min mening, otroligt överdrivna i sin "punkighet". Anser en att det senare snarare är ett sätt att bjuda på sig själva och det förra respektlöst kan sannolikt upplevelsen bli annorlunda.

 

Vi såg även The Good, The Bad & The Queen, en "supergrupp" med Damon Albarn i spetsen. Väldigt fint, men det kändes inte som det passade in på festivalen. Musiken kändes som den mer hörde hemma på en teater än i en festivalmiljö.

 

När Weezer-konserten var slut orkade vi inte stanna kvar längre så dessvärre missade vi både Hot Chip och Cut Copy, men vem vet, det kanske blir någon annan gång, någon annanstans.

 

En bra festival. Nog att det är lite jobbigt med vissa konsert-tider och att det ibland är svårt att hitta någon plats för att vila öronen samt att det är lite jobbigt att ta sig hem, men annars är det svårt att hitta något att klaga på.

 

Bilbao som stad har jag redan gett beröm många gånger, men det är en väldigt härligt mysig stad. Rent, snyggt med många människor som ialf försöker göra sig förstådda även om de inte kan någon engelska.

 

Imorgon arbete igen, inte jättesugen.