För minnen och grunda analyser i stunden

Jag har nu sett "Bergman - Ett liv i fyra akter", en riktigt bra dokumentärserie om Ingmar Bergman. Jag har tidigare i bloggen skrivit mycket om att Bergman framstår som en rätt otrevlig typ, och det ändrades inte av den här dokumentärserien. Grejen är väl att en person mycket väl kan vara både geni och psykopat på samma gång? Psykopat må vara ett hårt ord i sammanhanget, men ordet gör att ni förstår hur jag tänker kring karln. Något som dock inte verkar passa in på att han skulle vara psykopat är att han verkade må så dåligt själv, fast frågan är om det var på grund av stress och ångest över sitt eget arbete, eller om det berodde på något annat? Som ni märker är jag åter igång med att döma någon som jag egentligen vet rätt lite om, men genom alla böcker och dokumentärer jag läst och sett om Bergman har jag ialf inte fått en positiv bild. ...och kan inte en psykopat må dåligt psykiskt? Jag vet inte.

 

Jag har även läst min första bok skriven av August Strindberg, "En dåres försvarstal". Jag fick boken första gången av Jesper när jag fyllde 30, sedan började jag läsa den, men jag tror att jag slarvade bort den på Clarion Post i Göteborg. Eftersom jag senare klagade över att jag slarvat bort boken fick jag en ny av mamma. På sätt och vis en intressant bok att få av sin mor :-). I övrigt är boken inte helt oväntat skriven med ett språk som inte jag är helt van vid, men när jag väl vant mig vid språket var boken riktigt bra. Jag lärde mig en massa nya roliga ord och uttryck såsom; kokett, kokott, enlevera, blå strumpa med mera.

 

Jag har även sett "Dagen D - De vi offrade", en i raden av nya dokumentärfilmer där de färglagt tidigare svartvit film. Som jag sagt förut, det blir så mycket mer verkligt.

 

Sist men inte minst har jag och Valle bokat Hossegor för lite semester i sommar. Vi har även börjat kika på "Game of Thrones".