För minnen och grunda analyser i stunden

Som bekant provoceras jag i princip av religiösa människor. Inte att de tror på en högre makt, utan snarare att de tror på en religion. Alltså en sorts överjordisk ideologi. I religiösa kretsar brukar det pratas om mirakel. Dessa mirakel verkar dock dessvärre ske helt godtyckligt. Igår skedde vad jag skulle kalla ett mirakel. Liverpool lyckades, förvisso något turligt, vinna över Barcelona med 4-0 och därmed ta sig till final i Champions League för andra året i rad. Detta med två av de bästa spelarna skadade. Det går att hitta flera förklaringar till detta, men en religiös person måste väl kunna se detta som ett mirakel?

 

Detta faktum, alltså Liverpools seger, gjorde att det var svårt för mig att sova inatt. Jag hade, och har delvis fortfarande, en löjlig eufori i kroppen. Det är märkligt, och lite jobbigt, hur ett fotbollslag kan påverka både mig och andra.

 

Annars har jag hängt två dagar i Sthlm med jobb. Sista träffen med asylrättens kärna. Lite tråkigt, jag har gillat det här och lärt mig väldigt mycket.

 

En sista minnesanteckning. Jag har sett dokumentären "Från Sixten till Kalla". Bra och intressant, men hade jag inte sett den förut?