För minnen och grunda analyser i stunden

Igår var sista dagen på mitt nuvarande jobb. Det men anledning av att jag ska byta enhet och för att det blev en vecka tidigare än beräknat. Det beror även på att jag har en vecka semester från och med idag. När jag är tillbaka på jobbet är det alltså nytt jobb som gäller.

 

Jag minns inte om jag summerat hur det varit att arbeta där jag nu arbetat i tre fyra år? Kan bli lite upprepning, men sannolikt har jag inte gjort någon summering.

 

De här åren har varit lite av en bergochdalbana. Ibland har det känts väldigt svårt, jobbigt och nästan panikartat, medan det ibland främst känts inspirerande och lärorikt. Jag har inte lyckats övertyga mig själv huruvida jag borde försöka få ett liknande arbete någon annanstans eller om jag skulle må bäst av att inte arbeta med just det här.

 

Min start på jobbet var inte optimal med tanke på att jag skulle agera någon slags expert på något jag inte direkt kunde, och där inte heller någon annan kunde så mycket mer. Det fanns ingen erfaren fadder att ta rygg på så att säga. Eventuellt gjorde den starten att jobbet aldrig blev riktigt bra och rätt rörigt. Svårt för mig att instruera andra när jag inte hade någon direkt metod att utgå ifrån. Det var jag inte heller ensam om, vilket säkert gjorde det ännu mer snurrigt för de som instruerades.

 

I någon slags summering tycker jag nog ändå att det har gått bra utifrån förutsättningarna. Det finns fortfarande misstag som skulle kunna visa sig i framtiden, men jag tror inte att den risken är så stor. Hursomhelst har arbetet inneburit väldigt mycket erfarenhet, och kanske kommer jag tillbaka någon annanstans. ...men något säger mig ändå att jag kanske passar bättre med annat...

 

Annars då? Jag och Valle såg filmen "Tillsammans är man mindre ensam", vilken även har andra namn på engelska och franska. Filmen var rörig, och sannolikt svår att hänga med i om en inte läst boken, men samtidigt kändes den bättre än boken. Bra skådespelare osv. Jag kunde inte minnas att jag sett den förut heller, förutom en förnimmelse om att den kändes bekant.

 

"Munch i helvetet", intressant dokumentär om Munch. Han verkar ha varit en intressant typ och tydligen inte onödigt uppskattad i Norge när det begav sig. Väl värd en timme av era liv.

 

Nu är jag och Valle på väg till Sevilla :-).