För minnen och grunda analyser i stunden

De dör en efter en, fotbollsikonerna; Maradona, Clemence, Rossi, Papa Bouba Diop och nu Houllier.

 

Gerard Houllier är den första av coacherna i Liverpool som jag hade någon form av relation till, och det genom att jag kände igen honom och för att jag var tillräckligt gammal för att vara riktigt intresserad av Liverpool. Det var nog på den tiden det blev möjligt att se fler matcher på TV också, och inte bara den enstaka match som gick varje helg på Tipslördag/Tipsextra, eller vad det nu hette.

 

Det är klart att jag kände till Souness och Evans när det begav sig, men de var inte riktigt en del av min värld, vilket Houllier var.

 

För mig var det Gerard Houllier som som fick tillbaka Liverpool till toppfotbollen, och när Liverpool vann trippeln var det nog första gången jag verkligen fick fira något som Liverpool-supporter.

 

Jag tror jag läste det i tidningen Offisde någon gång när Houllier tog över, det var en hälsning till någon som hade dött om att Liverpool nu var på väg åt rätt håll efter några tunga år. Det blir på något sätt passande, en hälsning till en död - Gerard Houllier, du hade givetvis inget med mig att göra, men du påverkade ändå mitt liv, och mycket av det var positivt. RIP!