För minnen och grunda analyser i stunden

Igår kväll käkade jag, Valle och Bias middag på Meza här i Örebro. Vi var de enda gästerna till en början, vilket kanske inte var helt överraskande med anledning av vädret och platsen för restaurangen.

 

När vi suttit där ett tag kom det in en kille med ryggsäck. Jag reagerade direkt på att han gav ett backpacker-intryck, och att han därför inte passade in på en, kanske inte fin restaurang, men långt ifrån en billig restaurang med Örebro-mått. Jag fick dock känslan av att han kände personalen och att det var därför han kom. Han beställde sedan en öl och började prata i telefon, vilket han gjorde något för högt. Alltså det var störande, men samtidigt inte högljutt, men det hördes ändå väldigt bra vad han pratade om eftersom det bara var vi i restaurangen. Jag lyssnade lite på vad han pratade om, och det var mycket gällande bilar osv. Jag fick därmed inte känslan av att han ville att folk skulle höra vad han pratade om medvetet, utan mer att han ville ha sällskap. Vid det här laget hade jag dock fått känslan att det var något knepigt med honom, att han var full eller påverkad. 

 

När vi nästan käkat klart började han härja lite med oss, men även det på ett inte allt för jobbigt sätt. Han ropade skål och undrade om maten smakat bra, men sedan störde han inte oss så mycket mer.

 

Vi var vid det laget mätta och belåtna och hade för avsikt att betala. Snubben var då på toaletten, vilket var en slump. När Bias skulle betala fick han information av personalen att det redan var betalat och att det var snubben som nu var på toaletten som betalat för oss alla. Bias frågade också om de i personalen visste vem den här personen var, men svaret blev ett leende och ett nej.

 

När snubben var klar på toaletten pratade jag lite med honom och tackade för att han varit så vänlig och betalat vår mat, men undrade om han verkligen menade det hela och undrade om jag skulle swisha honom pengar? Då på lite närmare håll märktes det mer tydligt att han inte var helt vid sina fulla sinnens bruk och gav ett rätt olustigt intryck. Han menade att han tyckte att vi såg ut att ha trevligt och att han därför ville betala, och att han ville betala för oss nu, men att en aldrig skulle veta om han skulle ångra sig. Han gav alltså ett stirrigt och påverkat intryck. Vi ville därmed inte pressa situationen mer och tackade så mycket för att han betalat vår mat och gick ut.

 

Han var också klar och gick ut samtidigt, vilket gjorde att vi trodde att han skulle hänga efter oss, vilket han inte gjorde. Han sa typ hej då och gick åt andra hållet. 

 

En på det hela taget märklig upplevelse, men vi är tacksamma :-).

 

Ja gällande drömmen. Imorse drömde jag en märklig mardröm. Jag och Valle var hemma i Hässleberg och blev väckta av att det ringde på dörren. Jag kikade på klockan och tänkte att det här är för tidigt men gick bort till dörren och öppnade. Där ute stod Oscar Nilsson och kanske Peter Holdfeldt (en person jag inte känner). När jag öppnade dörren framkom det att de var spöken eller monster som ville in, men jag höll emot dörren. Jag lyckades dock inte få igen låset och ropade på Valle. Hon var på väg när hennes väckarklocka ringde och jag vaknade, vilket således räddade situationen. Nästan lite magiskt ellerhur :-)?