Utflykt igen - Den här gången till Nora

Igår blev det utflykt igen. Den här gången cyklade vi till en förkyld Levi för att låna en bil och därifrån ta oss till Nora. Den relativt korta resan till Nora gick bra förutom att jag inte förstod hur jag skulle få upp tankluckan när vi skulle tanka. Det var så komplicerat att tankluckan skulle tryckas inåt för att den skulle öppnas. Alltså ingen knapp inuti bilen eller att luckan skulle dras utåt, vilket jag är van vid :-). Det här kanske främst är ett exempel på att jag inte är så smart, vilket kanske inte är så långt ifrån sanningen :-).
 
När var jag i Nora senast? Jag minns inte riktigt, men jag tror att det kan ha varit i tidiga tonåren med bland annat Kristin och Lukas. Det kan till och med ha varit ännu tidigare, för jag har ett minne av att det var i perioden när jag samlade hockey-bilder, och det var på mellanstadiet. Jag har förvisso spelat någon fotbollsmatch i krokarna av Nora och kört förbi, men inne i själva staden har jag nog inte varit sedan ovan nämnda.
 
Vi spenderade väl inte överdrivet mycket tid i Nora. Det blev en promenad förbi torget och sedan ned till strandpromenaden. Där stötte vi på en byst av Maria Lang, vilket fick mig att fundera på Maria Lang. Nog tusan läste jag ett par böcker av henne när jag var barn? Jag tycker mig minnas en bok om ett gäng människor som firar typ kräftskiva och badar i augustinatten. Antagligen är det en bok som mina föräldrar har och som jag då läste som barn. Annars har jag nog ingen annan relation till Maria Lang.
Jag och Valle!
...sedan bytte jag kvinna till Maria Lang :-).
 
Vi promenerade också runt lite bland veterantågen. Där fick jag en minnesbild av att ha varit förut, vilket jag vet att jag har, men jag mindes det alltså. Om ni fattar skillnaden!? Det var som att kroppen kände igen sig, lite som en aha-upplevelse. Resten av Nora kändes däremot som helt nytt.
 
Vi gick runt lite och tittade på de gamla tågen och stationen, inte helt dumt må jag säga.
Stationshuset i Nora.
 
Glassen då? Den hoppade vi. Det var en del kö till den glasskiosk som var öppen, och där orkade vi inte vänta.
 
På vägen hem stannde vi även till vid Järle Station, vilken gav ett mysigt intryck och en känsla av att förflytta sig tillbaka i tiden.
Mysigt på något sätt.
 
Sist men inte minst ett tack till Johanna och Peter för lånet av bilen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0