Priviligerad
Jag vet inte om mitt twitterflöde har varit så här illa som det är nu. Det är lite förståelse och eftertränksamhet. Alla lägger sig i sina skyttegravar och försvarar sin ståndpunkt. Som med vaccinet, det finns så klart mycket bra med vaccinet, och sannolikt flera risker, men det är sällan det är någon som värderar det mot varandra. Vaccinet är antingen superbra eller skit.
Den senaste twitterstormen har uppstått efter ett sommarprat av Nadim Ghazale, där han säger något i stil med att svenska män är priviligerade. Det har många reagerat på och allt har gått bananas. Det är dock ingen i mitt flöde som verkar vilja titta närmare på varför folk blir irriterade, eller om Ghazale har en poäng?
Jag tvivlar inte en sekund på att det kan vara svårare att få arbete på en arbetsplats om en är "utlänning" där det är "svenska" personer som anställer, men jag har svårt att tro att det skulle vara något utmärkande för "svenskar". Det är inte speciellt konstigt, varför anställa någon vi känner lite mindre samhörighet med än någon annan? Det kan även bero på egna erfarenheter av dåliga rekryteringar osv. Det är många som inte kan svenska språket tillräckligt bra, vilket gör att jobbet tar längre tid osv. Det är inte så märkligt, och det är kanske rasism (jag förstår inte begreppet längre)? I ett "svenskt" majoritetssamhälle kan det väl därför bli så här? Då har jag även lite svårt att se att en vanlig "svensk" man inte skulle kunna vara priviligerad/gynnad i vissa fall. Vi behöver väl inte alltid bli kränkta, kan vi inte bara se på själva sakfrågan? Även om vi kanske vill vara helt mekaniska i vårt tankesätt, så kommer vi aldrig komma dit. Vi är starkt präglade av våra erfarenheter och bakgrund. Saker och ting kommer aldrig bli helt rättvisa på individnivå.
Kommentarer
Trackback
