För minnen och grunda analyser i stunden

Idag är det Midsommarafton och för tillfället regnar det som brukligt. För oss lär det bli en lugn afton.

 

Igår kväll såg vi äntligen filmen "Sömnlös i Seattle". En av dessa romcom-succer där Nora Ephron var inblandad. Jag brukar älta det ofta, och gör det nu igen, men "Sömnlös i Seattle" är en av de där filmerna jag känt till sedan jag vet inte när, men aldrig tidigare sett. Det känns därför nästan som att en tyngd släpps från axlarna när jag äntligen får möjlighet att se dessa filmer. Det är en märklig känsla, men jag tycker det är jobbigt att känna till något, men som jag egentligen inte vet vad det är. Det gäller ju givetvis inte bara filmer.

 

Filmen då? Jo men den var ju charmig och förutsägbar. Tror inte filmen har några andra pretentioner. Jag tycker även att "Sömnlös i Seattle" håller sig från att bli för fånig. Ingen film som ger några aha-upplevelser eller kommer med något nytt (nu är den ju nästan 30 år gammal, men ändå :-)), men som ändå är trevlig underhållning.