För minnen och grunda analyser i stunden

Den 9 oktober 2014 skrev jag ett kort inlägg om att Klas Ingesson hade gått bort. Nu många år senare har jag äntligen läst hans bok "Det är bara lite cancer", och jag sitter nästan här och gråter efter att precis blivit klar med boken. Jag tror inte jag brukar bli så rörd, men det beror kanske på att jag känner igen mig mycket i hans liv. Inte proffslivet så klart, men uppväxten i en håla i Sverige och den attityd det gett osv.

 

Boken är en blandning av hans kamp mot cancern och en biografi över hans spelarkarriär. Som synes en rörande bok som jag även upplevde som välskriven och sammanhängande. Väl värd att läsa.