För minnen och grunda analyser i stunden

Gårdagen innebar främst städning och träning, så det var inte någon spektakulär dag.

 

Jag passade därmed på att se "München 1972" från Världens historia. Om terrorn och morden på de israeliska idrottsmännen. Jag har sett spelfilmen om händelserna och tror även att jag har lyssnat på någon ljuddokumentär om det hela, men det var ändå en hel del som först slog mig nu. Fritagningsförsöken av tyskarna förefaller ha varit otroligt amatörmässiga, vilket säkert medförde att det slutade i den katastrof det gjorde. Att de tre överlevande terroristerna sedan släpptes efter en flygkapning var också minst sagt speciellt. Det som dock var mest intressant var att ett par av terroristerna intervjuades i dokumentären. Deras rasism och hat förefaller vara lika stor idag som då. Det var inga nyanser, de skulle göra det igen. Jag säger inte att det inte finns anledningar till det, men det är svårt att inte reagera på. Israelerna som intervjuades i dokumentären hade en mer nyanserad inställning.

 

Igår kväll såg vi "The Butterfly Effect". Det var främst för att jag råkade blanda ihop den med "Final Destination" efter att vi sett ett klipp från Valles familj. Inte helt lika filmer, men de verkar ha en koppling gällande manusförfattarna. Enligt bloggen såg jag "The Butterfly Effect" i krokarna av 2006-04-09. Då gav jag recensionen - "Såg "The butterfly effect" i fredags, och det var en riktig Andyfilm :-). Psykologisk, övernaturlig och lite tänkvärd, sådant gillar jag. Ja den är inte helt ny, men jag ser inte på film så där jätteofta :-P." När jag nu försöker minnas tillbaka till då tror jag att jag åter igen jag blandar ihop den med "Final Destination". Minnet sa mig att "The Butterfly Effect" var äldre och att jag hade sett den i Hallsberg, men det kan sannolikt inte stämma utifrån det jag skrivit i bloggen. Nåväl, av själva filmen kunde jag bara minnas start- och slutscenen och den övergripande handlingen. Betyget är dock minst lika bra nu som då. Filmen är lite tacky på sina håll, men på det stora hela är den riktigt bra. Det är lite av en resa, skräck, komik, fint skådespeleri, fånigheter, och allt mot en rätt intressant bakgrund.