Carol
Oftast leder en sak till en annan, och det är intressant i sig. Efter att ha sett dokumentären om Patricia Highsmith i onsdags såg vi filmen "Carol" igår kväll som är baserad på en av Highsmiths böcker. Det var några klipp från filmen i dokumentären, och sedan när jag kollade upp den såg jag att den hade fått väldigt bra kritik. Att jag även uppskattar "The Talented Mr Ripley" gjorde också att jag sammantaget tänkte att det här måste vara en kanonfilm.
Filmen gav mig dock blandade känslor. Den handlar om förbjuden lesbisk kärlek på 50-talet och är jättevackert gjord. Vackert foto, fint skådespeleri osv. Att se filmen känns som att vara inne i en Edward Hopper-målning. So far so good, men i övrigt är filmen riktigt trist. Allt är långsamt och tråkigt. Kemin mellan Mara och Blanchett känns konstig, och det provocerar säkert många, men de framstår inte som lesbiska. Även hur de träffas och hur deras relation utvecklas är bara konstig.
Det känns som att det är ett rätt dåligt material som är paketerat otroligt snyggt och som passar samtiden att tycka väldigt mycket om.
Den snygga paketeringen gör dock att jag blir nyfiken på att se något mer av filmens regissör Todd Haynes.
Kommentarer
Trackback
