För minnen och grunda analyser i stunden

Vi har hunnit med en del idag med.

 

Efter lite sovmorgon och en lika bra frukost idag som igår på hotellet tog vi en promenad här i stadsdelen Bandra där vi bor. Vi gick till en affär vid namn Pantaloons där Valle hade hittat lite kläder hon ville köpa. Under promenaden, som tog kanske 25 minuter, var det ingen som tog kontakt med oss. Det varierar alltså rätt mycket mellan olika platser i Mumbai gällande hur mycket uppmärksamhet en får som vit. Ungefär som guiden sa igår, är det säkert så att en hel del "lantisar", eller vad jag ska kalla dem, besöker olika sevärdheter och där blir lite överväldigade av att se någon som ser annorlunda ut, medan folk i andra områden är ganska ointresserade av vita utlänningar. Det jag vill säga med det här är att upplevelsen hur en bemöts som vit i Mumbai sannolikt kan variera rätt mycket beroende på var en befinner sig.

 

Nåväl, det var rätt varmt att promenera, men åter, det är varmt, men ändå inte så farligt att det inte går att promenera. Sedan är det träd nästan överallt, så det finns mycket skugga. På många ställen känns det lite som att vara i en skog och i en stad samtidigt.

 

När Valle hade hittat sina kläder hade vi som mål att ta oss till ett café vid namn Third Wave Café varifrån en tur i ett av världens största slumområden, Dharavi, skulle börja. Vi var lite osäkra igår kväll vad vi skulle göra med dagen, men efter frukost bestämde vi oss för att köpa kläder till Valle och gå på en tur i Dharavi. 

 

Det blev lite rörigt på resan dit. Vi behövde ta en taxi, och först stoppade vi en rickshaw, typ som en tuktuk. Föraren kunde ingen engelska och efter att han till slut förstod var vi skulle stannade han en ung kille som kunde engelska för att berätta att han inte kunde köra så långt, däremot körde han oss till en vanlig taxi. Den taxichauffören kunde inte heller engelska, men körde oss ialf dit vi skulle. Utan taxameter, men det kostade ändå inte så mycket. Än så länge har vi inte upplevt att taxichaufförer försökt lura oss allt för mycket, vilket är bra. Något som dock förvånat mig generellt är att det är rätt många här som inte alls kan engelska.

 

Jaja, efter en lätt lunch på cafét kom vår guide för dagen, och det var samma guide som igår, Mr Alam, så det blev ett kärt och oväntat återseende. Han hade bott i Dharavi i 26 år tror jag innan hans familj flyttade till en förort.

 

Den här turen var dock inte privat, men det var bara en japan med utöver oss, så den var nästan privat ändå :-). Under turen fick vi se mycket av slumområdet Dharavi. Det var rätt skitigt och mycket folk, men inte direkt farligt och de flesta som bor där har en förhållandevis ok ekonomi. Det finns oftast el och vatten, men avloppen går rätt ut i en å, vilket dock verkar vara fallet i stora delar av Mumbai. 

 

Vi fick se mängder av olika arbetsplatser och gå i trånga gränder där folk bodde. Mycket intressant. Det var många barn som hejade och mängder av barn som frågade vad Valle hette :-). Någon enstaka tiggde, men det var undantagsfall. Det kan säkert vara svårt att defineira misär, men det var inte det jag upplevde här.

 

Nu är vi tillbaka på hotellet. Det blir sannolikt bara en middag idag och lite fix innan vi försöker ta oss norrut till New Delhi imorgon.