För minnen och grunda analyser i stunden

Det var en märklig dag igår. Det kändes som att jag hade svag feber hela dagen. När jag tog temperaturen på eftermiddagen låg den som högst på 37.2, så kanske lite feber. Jag har inte full koll på min normala kroppstemperatur, men den brukar nog ligga en bit under 37. Förutom lite heshet hade jag dock inga andra direka symptom. Idag känns det bättre, och vi får hoppas att det håller i sig. Det rinner dock fortfarande ned en hel del slem från bakom näsan.

 

Det blev således soffläge igår. Jag började med att se klart dokumentärserien om Evert Taube; "Evert! Evert! Evert!". Serien är i tre delar och består främst av moderna artister som tolkar Everts gamla verk. Inte så jättemycket Evert Taube som person alltså. Jag besökte hans grav i slutet av vintern, men annars har jag väl inte intresserat mig allt för mycket av Evert Taube genom åren, men hans musik har alltid funnits där. Jag hade nog däremot fått för mig att han var mer av en mysig gubbe, tänk Thore Skogman, än den rumlare han verkar ha varit. Rumlare är för övrigt ett rätt bra ord :-). 

 

Eftersom jag nu hade varit inne på Evert passade jag även på att se en lite äldre dokumentär om den relativt nyss bortgångne Sven-Bertil Taube. Jag fick uppfattningen av att han verkade ha varit en sympatisk person som gick sina egna vägar och inte fastnade i samma tankebanor som många andra i hans skrå.

 

Jag såg även en dokumentär vid namn "Mannen som älskade popen" om Leif Nylén. Jag letade efter något kortare att kika på och hittade den här gamla dokumentären från 1987. Jag hade ingen koll på Leif Nylén sedan tidigare, men han spelade tydligen i Blå Tåget. Han visade prov på intellekt i dokumentären.

 

Lite filmer blev det också. Jag har sett två Beckfilmer, varav den ena i fredags. Det var "Vägs ände" och "Sista dagen". Båda var rätt bra, inga mästerverk, men bra underhållning. Speciellt den sista med en välspelad mördare av Simon J. Berger. Jag orkar inte gå in på brister och annat som finns i båda filmerna, men som ren underhållning tyckte jag båda var bra.

 

Igår kväll såg jag även en lite speciellt skräckfilm; "Amulet". Det finns mycket att säga om filmen. Den är väldigt långsam, och innan jag förstod det jag kommer kommentera snart, gav jag nästan upp för att den var så tråkig. Fin att se, men otroligt seg. Men, ja, det verkar vara en film som är sprungen ur sexism och manshat. Helt ok, men jag reagerade på det ganska starkt. Det känns som att de som skapat filmen kommer från en snäv kulturvänster. Jag gillar egentligen grund-idén med filmen, men det underliggande temat blev lite väl övertydligt. Sedan innehåller filmen en mängd andra brister/fånigheter, som förvisso är rätt vanliga i skräckfilm, men som här nog slätas över av vissa kritiker främst för att de sympatiserar med det underliggande temat. Det är en pretentiös skräckfilm som tyvärr faller rätt platt, men den är stilig att se och skådisarna gör sitt jobb. Det jag nog egenltigen vill säga är att den sannolikt fått bättre kritik än vad den förtjänar.

 

Till sist läste jag ytterligare ut en bok av Maria Lang; "Farligt att förtära". Det är den sämsta av de tre böcker jag nu nyligen läst av henne. Lite för många platta karaktärer, och sedan tyckte jag inte att själva omgivningen där handlingen utspelar sig passar bra för en deckare. Lang lyckas dock hålla sig ifrån bisarra orimligheter som i föregångaren, även om föregångaren är en i mitt tyckte mer betagande bok. I övrigt ligger alla med alla även i den här boken. Just den delen är rätt kul med Langs böcker :-).

 

Nu när jag har lite kraft ska jag städa. Kanske orkar jag gå ut idag också?