För minnen och grunda analyser i stunden

Igår var vi och såg The Tallest Man on Earth på Gröna Lund. En konsert jag funderat på att besöka, men det var först när Valle ville gå som jag bestämde mig. Jag har nämligen aldrig lyssnat på The Tallest Man on Earth förut. Ialf inte privat, men hans musik har dykt upp lite här och var. Det är bra musik, men inget som jag helt fastnat för, eller kanske inte riktigt gett chansen.

 

Om jag minns det rätt hörde jag först talas om The Tallest Man on Earth 2010, när jag, Nisse och Bias åkte bil till Skavsta för att senare ta oss till London över en Midsommar. Nisse hade en låt på sin sommarskiva med The Tallest Man on Earth. Det var inget jag fastnade för då, men senare har The Tallest Man on Earth ibland framstått som något helt magiskt. Jag tror till och med att jag hade tänkt att gå på en slutsåld konsert i Örebro en gång, men att det inte blev av eftersom det var slutsålt, eller så var jag inte så intresserad, men jag har för mig att andra bekanta såg det som en rätt stor grej. Jag kan minnas fel :-).

 

Konserten igår var riktigt bra på ett ganska otrångt Gröna Lund. Ialf klart färre människor än vad jag hade räknat med. Det kanske var terrorhoten, eller så är inte The Tallest Man on Earth så populär. Det var ialf en riktigt bra konsert. Både sång och framförande var medryckande. Det var rejält drag, som gav en känsla av stark ADHD. Det var lite som att se en duracellkanin på scen.