För minnen och grunda analyser i stunden

I fredags såg jag "Harry Potter och dödsrelikerna, del 2" igen. Med det har jag uppfyllt mitt löfte till mig själv från den 12 juni 2022 att göra just det, eller snarare att jag skulle se om alla Harry Potter-filmer.

 

Jag upplever den här filmen som bra, men på något sätt snurrig. Trots att jag läste boken för inte så länge sedan kände jag inte igen mig. Filmen blev inte tydligare med anledning av att jag läst boken, snarare tvärtom. Känslan är att David Yates och de som skrivit manus till de sista filmerna tagit sig lite för stora friheter. Det var säkert nödvändigt, men lämnade ialf hos mig en liten bitter eftersmak. Å andra sidan är den här filmfinalen på Harry Potter-filmerna också en bra film, men på något sätt inte minnesvärd. Det är svårt att förklara, men berättandet gör på något sätt att den inte fastnar i huvudet, och att den även ger en känsla av röra efter att en läst boken.

 

Lite ambivalent här, men jag är inte helt nöjd med de filmer som David Yates har regisserat. De tre första filmerna i serien är bäst, och allra bäst är nog "Hemligheternas kammare".

 

Nu lär det inte bli några Harry Potter-filmer på länge, däremot har jag nu köpt den sista boken i serien som är en pjäs som jag förstått det. Sedan måste jag väl se de här filmerna som ska utspela sig innan Harry Potter.

 

Igår var för övrigt en fantastisk dag, men det kommer jag skriva om lite senare.