UGL
Så här långa uppehåll är ovanliga i bloggen, men jag hade det på känn i söndags :-). Jag har nämligen varit borta under hela arbetsveckan på något som kallas UGL, och som står för utveckling av grupp och ledare. Det är en kurs som jag förstår det är utvecklad av Försvarshögskolan.
Att jag hamnade på kursen överhuvudtaget måste jag tacka min chef för, det med anledning av att jag knappt visste vad det var innan. Jag har för mig att Peter var iväg på det här för flera år sedan, och att han då nämnde något kort om det och jag tänkte att det verkade intressant. Det är dock inget jag direkt gått runt och tänkt på genom åren, men när min chef tidigare i år undrade om jag ville göra något för min utveckling på jobbet drog jag mig till minnes att jag hört att andra åkt iväg på något ledarskapsutvecklande under typ en vecka. Hon hade stenkoll på vad det var, och därav kom jag rätt snabbt iväg på den här utbildningen.
Det var jag och 11 för mig okända personer på utbildningen. Vi hängde hela tiden på Lejondals slott utanför Bro. Utöver oss deltagare var det även två handledare. I övrigt bestod gruppen av nio män och tre kvinnor i blandade åldrar. De flesta av oss hörde hemma i Sthlm, men det var även med ett par norrlänningar. Hyggligt blandad grupp. Alla kom även från olika verksamheter.
Dagarna var långa, generellt började vi vid 08.30 och slutade vid 21.00. Hela utbildningen var upplevelsebaserad, så det var ingen teori utan övningar hela tiden. Det passade mig bra. Mycket tid gick även åt att sitta i ring och reflektera hur en kände sig efter övningarna, vilket var känslosamt för flera. Det var också något som jag tyckte passade mig rätt bra. Jag har lättare att hålla koncentrationen när jag inte kommer undan så att säga :-).
Som jag förstår det är tanken att en genom övningarna och reflektionen ska förstå hur en fungerar som ledare. Att försöka hitta sig själv i ledarskapet typ. Jag upplevde det dock som att utbildningen mest visade hur en grupp och dess individer utvecklas, och det lite extra snabbt och forcerat. Rätt spännande.
Jag tror inte jag lärde mig något direkt nytt om mig själv, men det var ändå intressant att jag rätt snabbt hamnade som något passiv, men samtidigt oppositionell. Det är väl förvisso rätt typiskt mig, men intressant att se att det gick så fort. Vi gav mycket feed-back till varandra, och jag fick typ alltid höra att jag skulle kunna säga lite mer, men när jag väl sa något var det lite utanför boxen. Det som slog mig med det, är att det ändå är lite slött, och att jag borde ta taktpinnen lite mer, men det faller sig inte naturligt i mig. Hursomhelst var det intressant att se. Det ska även beaktas att jag var den enda som fick den här oppositionella rollen, och skojade mest :-).
Jaja, jag tror inte jag är förändrad efter det här, men jag kommer sakna flera av deltagarna som föreföll vara väldigt fina människor. Handledarna var kunniga, men den ena av dem var lite väl entonig, vilket gav ett märkligt intryck.
När jag väl kom hem for jag iväg igen, men det får bli i ett senare inlägg :-).
Kommentarer
Trackback
