För minnen och grunda analyser i stunden

Det är på något sätt både skrämmande och härligt att uppleva något nytt, och samtidigt upptäcka vad en inte kan, men som en ändå på sätt och vis känner till. Kulturella saker som helt plötsligt får ett sammanhang.

 

Men vi börjar i en annan ände. Igår fyllde jag år, så nu är jag 42 år. Det är lite skrämmande, typ snart medelålders, men det är som det är, och jag upplever att mitt liv är minst lika bra, om inte bättre, som det var när jag var yngre.

 

På morgonen fick jag mängder av lakrits och ett par badbyxor av Valle. Perfekta grejer, som jag verkligen har nytta och behov av :-). Hon brukar hitta på saker som jag kanske inte riktigt själv känner ett behov av, men som sedan visar sig vara viktigt för mig. Som ett armbandsur när jag fyllde 40 år och en läsplatta i form av en Kobo förra året. Armbandsuret bär jag varje dag och jag har läst över 30 böcker på Kobon sedan jag fick den förra året. Bara grejen att kunna ladda ned böcker och därmed få dem direkt är så mycket smidigare än vad jag hade trott :-).

 

Det är även kul att fylla år och få gratulationer. Jag glömmer nästan alltid bort hur mycket jag faktiskt uppskattar det, så tusen tack till alla som gratulerade mig igår :-).

 

Men nu tillbaka till starten. För att fira min födelsedag hade jag bestämt att jag och Valle skulle äta middag på restaurang Pelikan på Söder. Det främst för att det är en traditionell svensk restaurang som jag tänkt besöka under flera år, men som även blivit än mer intressant för mig eftersom den nämns många gånger i Fogelströms romansvit om Sthlm som jag läser nu. Nu har restaurangen flyttats några gånger genom åren, och även varit nedlagd, men den har ialf legat på samma plats på Blekingegatan sedan 1969.

 

Förra årets födelsedag firades på Den Gyldene Freden, och det var lite av ett debacle, men besöket på Pelikan igår var fantastiskt. Det kändes lite som att vara i Italien. Vi möttes och serverades av erfaren personal och lokalen är öppen och rustik med ett rejält sorl från alla gäster. Jag fick även lära mig en del saker, eller kanske snarare att jag förstod en del saker bättre. Jag beställde något som kallas för "grosshandlarmiddag". Det är en middag med gubbröra, rotmos och fläsk med flera sorters senap, så traditionellt svenskt det kan bli, och till det serverades det mängder av alkohol, och det var den delen som var mest intressant för mig. Maten var förvisso utsökt, men som sagt, alkoholen var grejen. Jag hade inte läst menyn så noga och blev lite perplex när jag först fick in ett glas med någon spritdryck, sockerdricka och sedan en liten butelj med brännvin. Jag fattade inte hur jag skulle blanda ihop det hela, så jag blev tvungen att fråga servitrisen. Det visade sig att jag skulle blanda sockerdrickan med något som kallas för eau-de-vie, vilket är falsk cognac, alltså cognac men inte från området Cognac. Jag kände mig lite som att jag aldrig hade varit på restaurang förut, men det var en riktigt smarrig blandning, och den groggen kallas tydligen för "grosshandlargrogg". Något som gjorde det hela ännu roligare var att det är en grogg som morfar och pappa ofta drack förr när vi besökte mormor och morfar i Glanshammar. Det blev lite av en kulturell och personlig aha-upplevelse. Nästa för mig roliga upplevelse var när jag proppmätt efter allt fläsk och rotmos fick frågan om jag önskade cognac eller "calva" som avec? Jag fattade inte vad calva var och var åter igen tvungen att fråga, och det visade sig givetvis vara calvados. Ett äppelbrännvin som jag känner till, men som jag sällan dricker. Första gången jag hörde talas om det var när pappa hade köpt det av misstag, eller hur det var, och det blev snack i familjen, främst för att jag tror att alla ansåg det som inte så välsmakande :-).

 

Sammantaget en helt fantastisk födelsedag :-). ...det blir även mer födelsedag nästa lördag :-).