För minnen och grunda analyser i stunden

Nu regnar det, tur att det inte gjorde det igår, för då var jag och såg Tomas Ledin live på Skansen, och inte bara det, även Niklas Strömstedt och Little Jinder spelade. ...ja, jag vet, inte det kreddigaste en kan göra kanske, och eventuellt inte heller den musik som format mitt liv, men ändå, viss betydelse har ialf två av dessa artister haft i mitt liv.

 

I slutet av maj i år fick jag för mig att jag behövde se Tomas Ledin live, sannolikt med anledning av en dokumentär jag såg om honom, och nu är det både sagt och gjort :-). Biljetten var rätt dyr, och jag vettitusan om jag köpt den om inte Niklas Strömstedt hade varit med.

 

Både Tomas Ledin och Niklas Strömstedt är två artister som alltid funnits med i mitt liv. Det är nästan så semimodernt svenskt det kan bli när det handlar om musik. Rock för allmogen. Det syntes även på publiken. Det var en hyggligt blandad publik, men där de flesta nog var uppåt 60 år. Rätt mycket kvinnor och par. På något sätt så trevligt och gemytligt det kan bli på en konsert. Inga drägg, bara glädje.

 

Evenemanget var uppbyggt så att Little Jinder var förband. Hon verkade rätt avmätt, men hade förvisso något spontant småroligt mellansnack, ialf när hon var glad att ialf publiken mådde bra :-). Hennes musik är inte dålig, men låter som väldigt mycket annat, och jag hade svårt att bli betagen av konserten. Jag tyckte inte heller hon sjöng särskilt bra.

 

Sedan var det dags för Tomas Ledin. Han spelade några låtar, sedan blev det en duett med Niklas Strömstedt innan Strömstedt spelade några låtar på egen hand. Därefter var det dags för Tomas Ledin igen innan duon avslutade konserten tillsammans.

 

Jag hade delvis glömt bort hur många stänkare Tomas Ledin har i sin repertoar. Alla är väl i min mening inte fantastiska på skiva, men live blev exempelvis låtar som "Sensuella Isabella" och "Hon gör allt för att göra mig lycklig" till något utöver det vanliga. ...och hör en orden "vad gör du nuförtiden, varför hör du aldrig av dig, det var alldeles för länge sedan vi sågs" går det väl inte att tänka på något annat än Tomas Ledin? På slutet av konserten var jag riktigt igång, med en positiv känsla i kroppen. Att Ledin var milt politisk vid ett tillfälle, var lite pinsamt, men det förtog inte det stora hela. Den enda låt jag saknade var "Släpp hästarna fria". 

 

När jag tänker efter om jag har några minnen gällande Tomas Ledin och hans musik genom min uppväxt kan jag bara komma på att låten "Du kan lita på mej" var populär en tid under min uppväxt. Ingen av hans andra låtar kan jag placera i tid. De har som synes alltid bara funnits där, men jag har aldrig lyssnat speciellt mycket på någon av hans låtar.

 

Niklas Strömstedt däremot. Hans låt "Oslagbara!" var en av mina favoritlåtar när jag växte upp, och är fortfarande. Den har jag lyssnat mycket på genom åren, och kan typ hela texten, vilket är ovanligt för mig. Det är en överjävligt bra låt! ...och positiv om vänskap, det är svårt att inte bli glad av den! ...och igår fick jag höra den live :-).