För minnen och grunda analyser i stunden

Middagen på Bazaar i lördags kväll var fantastiskt god. Tapas i en fusion av indisk och europeisk mat. Det var något nytt för mig. Vi var mycket nöjda.

 

Mycket på jobbet idag. Sannolikt ingen trend, men personalen gjorde ett mycket bra jobb.

 

Nu är vi snart med i Nato. Jag tror jag har sagt det förut, att jag helst står utanför sådant här, men att läget i världen typ har tvingat oss till det här.

 

Det har som vanligt setts en del dokumentärer i helgen, men det får bli senare i veckan. Jag tänkte dock lite kort skriva mina tankar om filmen "Indiana Jones and the Temple of Doom" som jag såg i helgen. När jag såg den i slutet av 2013 tyckte jag den var väldigt fånig, och därmed sämre än de andra två filmerna i serien som kom på 80-talet. Där har jag nog inte ändrat mig, men kanske lite... Det är exempelvis med en kvinnlig karaktär i filmen som inte gör något mer än att skrika, svimma osv. Inte för att jag generellt tycker att kvinnor i film måste lyftas fram, men här blir det väldigt fånigt. Jag förstår om andra kvinnor blir irriterade på karaktären. Om man bortser från den karaktären är ändå filmen rätt bra, och även rätt otäck. Det tas exempelvis ut ett hjärta ur en levande kropp och barn misshandlas. Det är sannolikt mycket som är riktigt otäckt för just barn, och då är filmen främst riktad till barn. Just den där scenen med hjärtat kommer jag ihåg som väldigt otäck när jag såg filmen som yngre barn för länge sedan. Scenerna när de åker vagn i gruvan är jag lite blandat inställd till. Det är både för mycket och rätt kul :-). Sammanfattningsvis tycker jag att det är en intressant och underhållande film, men fånigheten går tyvärr lite för långt ibland. Filmen är inte lika bra som föregångaren.