För minnen och grunda analyser i stunden

Något av det fina med att åka tåg är att i relativ lugn och ro kunna sitta ned och läsa en bok. Under den senaste resan till Närke blev det boken "Det nya utanförskapet" som handlar om självförsörjning och välfärdstatens framtid. Det stora temat i boken är i hur hög grad invandrare är självförsörjande. Den bistra verkligheten är att den genomsnittliga individen född utanför västvärlden aldrig blir självförsörjande i Sverige. Det är något att fundera över. Värst är det för människor från mellanöstern och Afrika. Annat som är intressant är att det finns flera studier som visar att det är stor överskattning i utbildning gällande människor från de här delarna av världen. Typ att uppgiven hög utbildning kan vara olika former av praktisk utbildning, som typ bilmekaniker, och att flera undersökningar som har gjorts gällande färdigheter inte stämmer överens med rapporterad utbildning. Egentligen inget nytt under solen, men säkert okänt för många. Något som gav lite hopp är att försörjningsgraden inte sjunkit sedan 90-talet och att de invandrare som har riktiga färdigheter får arbete på lika villkor som alla andra. Typ, kan du visa att du faktiskt kan något spelar det ingen roll om du är född i Sverige eller i ett annat land.

 

Förutom det ovan, som på sätt och vis är självklart, diskuteras även en del värderingar i boken. Typ att välfärdsstaten kan krackelera om den blir för ojämn. Att vi som jobbar känner att vi försörjer för många som inte gör något vettigt. Så känner jag ofta, och skulle jag få välja mellan välfärdsstat och någon form av försäkring vet jag faktskt inte var jag skulle landa. Jag vill ha en välfärdsstat, men jag känner att den utnyttjas alldeles för mycket för att den ska ge mig "något".

 

Jag lever kvar i den gamla devisen som även boken tar upp "Gör din plikt, kräv din rätt". Där vet jag dock inte om människor födda i Sverige på något sätt är bättre, känns tveksamt, men självförsörjningsgraden skiljer sig som synes markant.

 

Det är svåra frågor, och det är mycket som ska värderas mot varandra, men att vi relativt snabbt byggt in en etnifierad underklass, med många gånger helt andra värderingar, och som långt ifrån alltid bidrar ekonomiskt till samhället är något, som efter hoten mot miljön, ändå är det som skrämmer mig mest med dagens samhälle.