För minnen och grunda analyser i stunden

Ibland känns det som att alla har känslorna utanpå kroppen. Idag har känts som en sådan dag. Nog om det.

 

Jag tycker om tåg. Nuförtiden ger även algoritmen på Facebook mig massa random foton av tåg och stationer i Sverige, eller inte bara i Sverige, men främst i Sverige. Typ här är ett foto på ett diesellok någonstans utanför Hallsberg. På så många sätt ointressant, men jag gillar det av någon anledning. När jag var liten, och kanske fortfarande, är/var jag förtjust när bommarna var/är nere och det dundrade/dundrar förbi ett godståg. Det är mäktigt på något sätt.

 

Sannolikt med anledning av den här fascinationen har jag under den senaste tiden sett på ett par dokumentärer om tåg. Först såg jag under en tid "Tågresor mot all odds" där en i sex avsnitt får följa olika persontåg på deras färd längs fascinerande järnvägslinjer runtom i världen. Det är som två bra grejer i ett, jag får både se tåg och spännande platser i världen :-). Serien kändes förvisso lite väl dramatiserad med att det alltid blev något fel på rälsen osv :-). Jag har lite svårt att tro att det är fallet :-). När jag var klar med den serien såg jag även "Fantastiska snabbtåg". En dokumentär om främst franska snabbtåg, och då TGV, som jag faktiskt har åkt en gång. 

 

Det är något med tåg, sannolikt är det att det är sådana bastanta maskiner :-).

Att ju mer en vet, desto mer förstår en att en inte vet. Idag lyssnade jag på en dokumentär om en masskjutning i Uppsala 1970, det var inget jag kände till sedan tidigare, och det både irriterar och förvånar mig. Hur kan jag inte känna till det? Samtidigt "förstår" jag att det är väldigt mycket jag inte vet, och att det är något jag måste vara ödmjuk kring.

 

Det blir mörkt tidigt nu, det är trist.

 

Jag såg om dokumentären om "Noice" i helgen, lika bra som förra gången. ...och åter igen, otroligt bra musik.

 

Jag såg även "Kryptokonst: Bubblan som sprack" om digitala bilder som säljs på nätet. Det var tydligen helt galet under en period, och bara grejen att köpa något som går att kopiera i oändlighet känns konstigt, men samtidigt, det är ju bara en som är "äkta". Jag förstår ändå att det kan bli en hype över det.

 

Dessutom såg jag "Skuldfeber" om den svenska Riksbanken och räntan. En dokumentär som är kritisk mot Riksbanken, och det finns det säkert anledning att vara. Typ att de misslyckats i alla sina prognoser, och att inflationsmålet är taget ur luften. Svårt att säga emot det, men samtidigt, har andra riksbanker i västvärlden varit väldigt mycket bättre? ...och något att sikta mot, är det så dåligt? Jag upplevde verkligen dokumentären som att den snarare hade en agenda, än att den ville ge en bra bild över verkligheten. Ingves var dock skön, han fick stå ensam i "stormen" och försvara Riksbanken. Han menade även att det är frivilligt att låna, och det är så nice att höra någon som inte bara tar ifrån alla deras personliga ansvar.

 

I övrigt hade jag svaga funderingar på att gå och se Aqua igår, men jag bangade :-). Fin poäng för Liverpool mot Arsenal borta, men det kändes nästan som att det kunde ha blivit mer, men jag är nog mer nöjd än missnöjd.

Igår var vi på fest med Valles jobbarkompisar i en villa i Enebyberg. Jag är osäker på om maskerad är det ord som används nuförtiden, men vi skulle ialf vara utklädda med anledning av Halloween. Nu är väl det nästa vecka, men ialf... Hon som styrde festen hade gjort ett extremt jobb både i trädgården och i huset. Det fanns gravstenar, figurer, spindelväv mm överallt. Jag har aldrig sett på maken :-).

 

Valle hade "Thriller" tema medan jag hade köpt en peruk och lite tillbehör från Temu, vilket gjorde att jag såg ut som Axl Rose. Inte för att jag har något speciellt intresse av honom, men ialf, det var smidigt :-).

 

Det var en kul fest med många sociala människor. De flesta hade någon form av skräcktema med sina kostymer. Det hade jag inte ens tänkt på att det kanske är meningen under Halloween, men det gick bra ändå :-). Jag fick även pris för bästa kostym, sannolikt för att det såg ut som att jag hade riktiga tatueringar på armarna, och att det var barnen och deras kompisar till henne som arrangerade festen som var jury :-). 

 

Idag är vi därmed lite slaka, men skönt med en extra timme :-).

Ganska rörig dag på jobbet igår.

 

Annars har jag spenderat veckan med att se dokumentärer om USA, men som kanske främst handlar om Trump och det stundande valet.

 

Jag började med "Vägen till Vita huset" från Dokument utifrån. Det är en dokumentär i två delar som följer Trump och Harris, deras uppväxt, vad de uträttat osv. Typ att Trump altlid varit narcissistisk och främst splittrat än något annat. Att han tidigt lärde sig att gå till attack när han själv blev attackerad, att han blev hånad av Obama, och därav fick en större anledning att försöka bli president osv. Ingen direkt vacker bild, och det är säkert riktigt på det stora hela. Harris framstår istället som någon som kämpat för de svaga i samhället, men samtidigt, ialf delvis, gått sängvägen till toppen. Oavsett framstår hon som mycket mer sympatisk än Trump.

 

Sedan såg jag "The Steal - hotet mot den amerikanska demokratin". Den handlar som synes om teorierna om att förra valet i USA var "stulet". Dokumentären presenterar en del av teorierna och försöker avfärda dem. Det är dominion-maskiner, personer som varit döda och ändå röstat osv. Enligt dokumentären går det att avfärda alla dessa teorier, vilket sannolikt även är rimligt och sant. Trump framstår som en idiot i dokumentären. 

 

Nästa dokumentär blev "Roger Stone och det amerikanska upproret". Roger Stone ska vara en viktig rådgivare till Trump och dokumentären följer honom under en längre period. Det verkar vara han som ialf populariserade "Stop the steal". Speciell individ med bra munläder. Det som jag sannolikt mest kommer komma ihåg av dokumentären är dock att han som filmat dokumentären får ett hjärtstopp under tiden dokumentären filmas, och vilket visas i dokumentären. Han tuppar av på ett gym, men får hjälp och överlever.

 

Dokumentären som följde var Folke Rydéns "Ödesvalet - 32 år med amerikanska väljare". Folke har intervjuat samma personer under 32 år för att se hur de och deras tankar utvecklats under dessa år. Det mest anmärkningsvärda är att allt förefaller väldigt splittrat, även inom familjer osv. 

 

Den sista dokumentären jag såg var lite annorlunda; "I väntan på Armageddon", och handlar inte direkt om valet, utan snarare om hur många evangeliska kristna stödjer Israel, men även Trump. En dokumentär som jag tror spelar upp de värsta idioterna, vilket är lite farligt. Samtidigt är det viktigt att alla sidor belyses.

 

Hur tänker jag själv om valet? Det känns lite märkligt i huvudet. En dissonans som är ganska obekväm. Min uppfattning är att Trump inte är en människa jag vill ha med att göra, och jag delar sannolikt väldigt lite med de flesta av hans väljare. Jag tror jag på det stora hela står mycket närmare Harris. Ändå känns det som att jag skulle blir mer tillfreds om Trump vann av den anledningen att "alla" ser ned på honom och hans väljare. Som sagt, det är en knepig känsla.

Då var det onsdag. En rätt ok dag på jobbet. Möten och lite analys över världsläget.

 

Jag trodde för en stund att jag hade tappat bort etuit, eller vad det ska kallas, till mina små hörlurar. Etuit fungerar även som laddare av lurarna, men jag hittade det idag. En nästan överdriven känsla av lättnad när jag hittade det imorse :-).

 

Den här veckan kommer jag sannolikt inte bli klar med den bok jag läser. Det var ett tag sedan det var så, men boken förefaller ha lite för många sidor :-). Förra veckan hann jag dock läsa ut "Death in the Clouds" av Agatha Christie. Jag läste boken på engelska. Orimliga förklädnader och arv var stora delar av berättelsen. Nytänkande med ett mord på ett flygplan, för boken kom ju ut på 30-talet. Jag visste nog knappt att det fanns reguljära passagerarflyg då. ...eller jo, det förstod jag nog, men känns ändå lite speciellt :-). Christies nytänkande, eller ialf försök till det, är nog det jag främst imponeras av. Berättelsen i den här boken var väl dock i övrigt inget speciellt.

 

Jag tror att jag kan se Liverpool i CL ikväll. Det ser ut som att matchen går på 6:an.

Nu har jag sett alla filmer i "The Conjuring Universe". Det är väl på sätt och vis trevligt att ha ett universum där olika filmer hänger ihop, även om det främst känns som ett sätt att tjäna pengar.

 

De sista två filmerna jag sett är "The Conjuring 2" och "The Conjuring: The Devil Made Me Do It". Conjuring-filmerna är de bästa i serien, eller universumet, och de ska också vara baserade på verkliga händelser. Det senare är dock rätt långsökt, även om huvudkaraktärerna i filmerna, funnits på riktigt. Alla händelser som filmerna baseras på är även givetvis starkt ifrågasatta. Det behöver dock inte betyda att filmerna är dåliga :-).

 

"The Conjuring 2" tyckte jag på det stora hela var riktigt bra. Filmen utspelas i London på slutet av 70-talet, och den lyckas fånga atmosfären från 70-talet. Det ger en känsla av autencitet. Skådespeleriet är också riktigt bra. Det är väl manuset som brister på sina håll. Det är lite svårt att förstå varför demonen Valak kom till det här huset? Jag har även lite problem med att demonen tar sig olika former. Ibland är demonen ett monster, för att sedan vara ett spöke, men även ibland någon helt annan skepnad. Det är svårt att göra en skräckfilm allt för logisk, men här blir det ofta lite för mycket av det "goda". Men, paketeringen av filmen är riktigt bra. Ett riktigt snyggt hantverk.

 

"The Conjuring: The Devil Made Me Do It" är den klart sämsta av Conjuring-filmerna. Den försöker nog förnya lite för mycket, och blir lite mer som en thriller än en skräckfilm. Manuset är även det snurrigt, och det är svårt att hänga med varför saker händer. 

 

Det var väl det :-).

Igår tog jag och päronen en biltur genom stora dela av Sydnärke. Det finns rätt mycket att se och uppleva även på nära håll. Vi åkte genom flera små samhällen som jag besökt tidigare, men inte reflekterat över. Alltså, varför ligger samhällena här, vad har de av historiskt intresse osv?

 

Vi började med att åka till Skyllberg, en plats där jag spelat fotboll många gånger, men inte så mycket mer. Det är väl kanske inte överjävligt intressant, men i Skyllberg återfinns Sveriges näst äldsta företag genom Skyllbergs bruk, och där finns även en stor herrgård som byggdes på 1700-talet. Det är ändå någonting :-).

Det har varit en matintensiv helg. Efter jobbet drog jag iväg med några jobbarkompisar på middag vid Hornstull. Det hade ryktats om colombiansk mat, men det visade sig att Axel, som höll i det hela, hade bokat bord på "Moldau". En restaurang som är känd för sina stora schnitzlar. Innan tog vi en bira på "Stage" som var mycket större än vad jag hade förstått förra gången jag var där. Det var dock besöket på "Moldau" som var kvällens begivenhet. Det var både härlig service och god mat. Dit kan jag jag tänka mig att gå tillbaka. Dessutom bra diskussioner, även om det nog förekom viss historielöshet.

 

Under lördagen for vi iväg till Hallsberg, där jag fortfarande befinner mig, för att fira pappas 75 årsdag. Erik fixade fantastisk oxfilé med pepparsmak, eller om det var peppar i såsen kanske, men pepprigt var det ialf :-). En riktigt trevlig kväll!

 

Idag blir det lugnt, men jag tror jag ska försöka dra med päronen på en resa genom Sydnärke :-).

 

Ikväll blir det fotboll, sedan tror jag att jag åker hem sent ikväll, och imorgon är jag ledig :-).

Gårdagen var lite annorlunda. Först var jag med och presenterade ett förslag gällande beslut om förvar. Tanken är att vi ska försöka ta fler förvarsbeslut. Det är något jag ställer mig positiv till, men där det ändå verkar som att vissa fattat det annorlunda. Det blev lite märklig stämning.

 

Sedan visade jag och en kollega våra lokaler för en delegation från Irak. Det var kanske inte helt som jag hade hoppats och föreställt mig, men det piggade upp min dag :-).

 

Det var dock konst jag tänkte skriva om nu. Jag vill nog både kunna och vara mer intresserad av konst än vad jag verkligen är, men oavsett finner jag det alltid spännande att i verkligheten se en målning eller liknande som jag tidigare bara sett på bild eller hört talas om.

 

Under den senaste tiden har jag sett några dokumentärer om konstnärer. Främst om Vincent van Gogh, men även om Rembrandt, Vermeer och Michelangelo. I serien "Konstens giganter" fick jag lära mig mer om van Gogh, Rembrandt och Michelangelo. Van Gogh hade jag faktiskt lite koll på sedan tidigare. Jag har besökt museet i Amsterdam och har en tavla med en av hans målningar som motiv. Jag hade även precis innan sett dokumentären "Van Gogh och solrosorna". Spännande typ, och visst borde jag besöka Arles någon gång? Rembrandt hade jag väldigt dålig koll på innan, och har väl fortfarande, även om jag kanske kommer att minnas hans självporträtt och målningen "Nattvakten" nu. Michelangelo däremot har jag sett en del av, speciellt taket i Sixtinska kapellet, men jag har även lyckats missa både "David" i Florens och "Pieta" i Peterskyrkan, trots två besök :-).

 

Vermeers konst är spännande, och "Flicka med pärlörhänge" har länge varit en målning jag tyckt om. Det kanske gör att jag besöker Haag någon gång, men det ligger inte högst upp på listan :-). Jag såg dokumentären "Tätt intill Vermeer" och den gjorde mig mer nyfiken på Vermeer. Det verkar inte finnas allt för många målningar som är bekräftade att han har målat, och vissa förefaller omtvistade. Om jag inte åker till Haag den närmsta tiden kan jag väl alltid se filmen "Girl with a Pearl Earring" :-).

 

Det var det om konst :-).

En dag till har snart passerat i mitt liv. Juliana kommer och sover över inatt, vilket inte är unikt, men ändå lite ovanligt. Jag betalade ett par veckor på gymmet i förskott, så att jag kan använda mitt friskvårdsbidrag. Det som dock är mest speciellt med den här dagen är att världens bästa pappa fyller 75 år idag. Stort grattis!!! Jag ser fram emot firandet på lördag :-).

 

Annars är det här inlägget främst ett så kallat inlägg för minnet, för nu kommer jag rada upp några dokumentärer jag sett, och som brukligt kort kommentera dem.

 

"Kalla krigets spioner" handlar som det låter om spioner under kalla kriget. Vilka som lockades över till vilka osv. Mullvadar, förrädare osv. Bra!

 

"Inte utan mina jeans" handlar om jeans, denim och den blåa färgen indigo. Typisk amerikansk dokumentär där det förefaller som att mångfalden är viktigare att belysa än hur det verkligen var. Dokumentären kändes skev.

 

Dokumentärserien "Historiska apokalypser" handlar om olika riken som gått under genom åren. Oftast är det klimatet som är boven.

 

Jag har även sett en del dokumentärer om holländska målare, men där är jag inte helt klar, så det kan jag väl återkomma till :-). Av någon anledning har även de dokumentärerna känts mest givande. Säkert för att jag har haft så dålig koll innan :-).

Jaha då var det kväll igen, och snart jobb.

 

Vi kom iväg en sväng till Kulturhuset under eftermiddagen för att lyssna på frågor ställda till en italiensk och en svensk serietecknare. Inga jag kände till sedan tidigare, vilket inte betyder just någonting, för jag har inte mycket kunskap om moderna serietecknare. De heter ialf Zerocalcare och Kim W. Andersson. Det var Valle som önskade gå dit med anledning av att Zerocalcare är italienare, och det var många intalienare på plats, sannolikt majoritet.

 

Under dagen har jag även läst ut "Dorian Grays porträtt". Det är väl en av de böcker en ska ha läst en gång i livet. Att jag läste den nu var för att en kollega på jobbet rekommenderade den starkt. Rätt intressant bok, speciellt i relation till när den skrevs. Väldigt homoerotisk i tonen. Som jag förstår det är väl grejen med att Dorian Gray hänfaller åt njutning och hedonism någon form av samhällskritik i boken, men jag upplevde det mer som att Dorian Gray främst bara lever ett gott liv med hjälp av sitt vackra utseende. Förvisso går han alldeles för långt i vissa hänseenden, men på många sätt ser jag honom som en förebild för ungdomar :-). Lev livet! Absolut en bok som var värd sin läsning.

 

Nu har vi fått vår nygamla byrå, och den är riktigt snygg. Kul anekdot att jag släppte in ett matbud i samband med att vi fick byrån, och att han sedan hjälpte till att bära upp byrån för trappan :-).

En förmiddag som inneburit träning och städning. Vi har även sålt en möbel i hallen, eftersom vi köpte en ny förra veckan. Nyss kom det en person och hämtade möbeln, men jag fick bära ned möbeln till ytterdörren...

 

Nåväl, gårdagskvällen innebar filmen "Annabelle Comes Home", så nu tror jag bara att jag har två filmer kvar att se från The Conjuring Universe.

 

Jag antar att det är meningen, men filmerna i serien skiljer sig rätt mycket åt i tonen. Medan vissa är seriösa, var den här, som ett par andra i serien, mer av en tonårsskräckis med en del humor osv. Det är olika sätt att göra film på, och jag föredrar den mer seriösa tonen, men det innebär inte att jag helt avfärdar filmer som "Annabelle Comes Home". Den hade sina höjdpunkter, och jag tyckte till och med om när den mobbade flickan till slut blev populär, och allt slutade väldigt lyckligt. Om jag ska kritisera något är det nog snarare hur oberörda karaktärerna är för de extrema händelser de utsätts för. Det blir hutlöst orealistiskt, men en måste se film på rätt sätt. Ändå stör det lite, när filmen innan i serien har en väldigt seriös ton, för att sedan följas upp av något helt annat. Men, men, jag uppskattade ändå "Annabelle Comes Home" som underhållning. Inget nytt, men en hygglig produktion.

 

Nu ska det städas vidare innan vi ska en sväng till Kulturhuset.

Härligt svalt och skönt väder idag.

 

Det gjorde att jag på eftermiddagen tog en promenad bort till Filmstaden i Råsunda. Inte för att gå på bio, utan främst för att se hur det ser ut. Jag har sett skylten osv några gånger genom åren, men som jag brukar älta, fint att få lite ordning i huvudet gällande var området verkligen ligger :-). Det är bara 20 minuters promenand härifrån. Rätt mysigt område där borta i Näckrosen.

Rörig eftermiddag på jobbet. Svårlösliga problem.

 

Lite seg idag efter de två ölen igår.

 

När jag kom hem igår började jag se "The Conjuring", och nyss såg jag klart den. Det är en rätt hyllad skräckfilm som jag senast såg i oktober 2013. Jag tyckte den var skrämmande då, och det tyckte jag nu med. En form av skräckfilm som jag uppskattar, när det är spöken, hygglig produktion och krypande skräck, eller vad jag ska kalla det. Det är kanske inget nyskapande i filmen, men den är ändå genomgående bra. Som en bra beskrivning på hur en skräckfilm bör göras :-).

 

Nu kollar jag lite fotboll, Slovakien - Sverige, och inte för att jag alltid tittar när Sverige spelar, men det ser rätt bra ut.

AW med jobbet idag. Riktigt trevligt! Två eritreanska öl blev det.

 

Han Kang fick Nobelpriset. Som vanligt ingen författare som jag kände till, men nu med Kobon känner jag ändå att det inte är helt omöjligt att jag kommer läsa en bok av henne. Det finns förvisso mycket jag vill läsa, men det gör det ändå enklare.

 

"Horace går - en vandring genom livet och krisen" såg jag häromdagen. Horace Engdahl är en profil. Om jag uppskattar honom eller inte kan jag inte riktigt bestämma mig för, men det är väl som med de flesta, de har olika sidor, varav vissa är spännande och andra kanske störande.

 

Igår såg jag en dansk dokumentär vid namn "Max Schmidt - psykiater eller psykopat" om en dansk rättspsykiater. Jag tror inte jag helt greppande huruvida den här individen verkligen var intressant eller inte? 

 

Regniga dagar har det varit, men så här efter två öl känner jag mig på bra humör :-).

Ännu en dag till handlingarna. Jag blev kvar lite längre på jobbet än tänkt. Inte på grund av några direkta konstigheter, men omständigheter gjorde att vi blev klara någon timme senare än vanligt.

 

Igår glömde jag matbrickan på bordet när jag käkade lunch. Taheri noterade det efteråt, och jag skäms lite fortfarande. Det är väl lätt gjort, men jag känner mig respektlös.

 

Någon gång under förra veckan såg jag en dokumentär om flygplanet Concorde, och kraschen i Paris 2000 som ledde till att de slutade flyga med planet. Det roligaste med dokumentären var dock att de gav en del tid till ryssarnas motsvarighet Tupolev Tu-144, elle Concordski, som planet kallas av vissa. Som jag förstår det hade ryssarna helt enkelt genom industrispionage försökt bygga ett ungefär likadant plan som Concorde. Det gick väl halvbra, men ändå kul modern industrihistoria :-).

 

Eftersom jag läst min första bok av Amos Oz såg jag en dokumentär om honom idag - "Amos Oz - Det fjärde fönstret". Han verkar ha haft det lite tufft i livet. Mamman tog livet av sig och ett av hans barn anklagade honom för typ misshandel. Jag får väl försöka läsa någon mer bok av honom, men får se när det blir...

Ett år sedan världen blev rätt mycket sämre.

 

I en artikel på Kvartal som jag läste för en tid sedan citerade någon Amos Oz essä "Hur man botar en fanatiker". Det gjorde att jag blev nyfiken, så jag köpte den. Det är som sagt en essä, så det tog bara en dag att läsa ut den, typ 100 sidor lång.

 

Oz argumenterar för att konflikten mellan Israel och Palestina främst är en markkonflikt och att det måste till en kompromiss, det vill säga en tvåstatslösning, för att lösa det hela. Dessutom menar han att det är viktigt att sätta sig in i hur andra upplever verkligheten, och att humor är ett bra sätt, ialf för att visa att någon inte är fanatiker. Jag hade inte jättelätt att blir imponerad av tankarna i boken. Det här med humorn var eventuellt något jag ansåg en aning nydanande, men annars, njae? Samtidigt, det kanske är en brist i sig hos mig att jag tänker att "alla" nog tänker ungefär så som Oz argumenterar :-).

 

Det är en essä som tidigare verkar ha delats ut i skolor, och det är nog rimligt. En kort bok med gymnasiefilosofiska tankar. Det var nog bra tänkt!

 

I början av 2015 såg jag filmen "Annabelle". Jag skrev då ned några tankar här om den, typ att jag tyckte den var rätt bra och att jag eventuellt skulle åka och se förlagan till dockan på riktigt i USA. Det senare blev aldrig av, tyvärr. Även om filmen fått rätt ljummen kritik tyckte jag även nu att den var rätt bra. Jag kom dock typ inte ihåg en enda bildruta sedan sist, och även om det är något skrämmande, så är det positivt på så sätt att filmen blev som ny :-).

Sedan vi flyttade hit har vi försökt få tag i en byrå till sovrummet. Det har tagit sin tid, men idag köpte vi en till slut, och jag antar att vi får den levererad i veckan. Vi har även köpt en tavla till köket idag, och den lär väl också komma i veckan. Små steg till en finare lägenhet :-).

 

Igår kväll såg vi filmen "The Time Traveler's Wife". Tydligen baserad på en bok. Helt ok film, om än lite rörig.

En dag går fort.

 

Liverpool vann mot Crystal Palace, rättvist, men onödigt spännande. Borde avgjort tidigare.

 

Veckans bok har varit "Rent åt helvete" av Elinor Torp om skandalen med Magdalena Anderssons städare, men främst om hur städbranchen i Sverige ser ut. Det var inte så mycket nytt för mig i boken. Städerskan som var med när larmet utlöstes hos Andersson var här illegalt, och jobbade därmed även illegalt. Det visste vi redan. Det ställs inga frågor i boken till städaren om varför. Det egna ansvaret osv osv. Det är mer av ett snyftreportage i den delen. Mycket av boken handlar om statliga Samhall, att de tagit över mycket av städbranchen, och att de har dåliga villkor. En autistisk snubbe som tog livet av sig, eventuellt med anledning av jobbet på Samhall, ges mycket utrymme i boken. Det blir lite spretigt. Samhall må vara skit, men bilden i boken upplever jag som ensidig och förenklad. I övrigt att städbranchen är ett gytter av kriminalitet, och att arbetsgivarna borde straffas mer, är väl sant och rimligt, men hur det ska kunna bli bättre ger inte boken några direkta svar på.

 

Hela boken går i gamla fotspår. Gammal information, synd om alla arbetare, och få genomgripande förslag till förbättring.

 

Nu är det kväll på riktigt, och mörkt ute.

Det är sällan en vecka på jobbet flyter på smärtfritt. Alltid är det något som strular, vilken även inbegriper denna vecka. Det blir aldrig "tråkigt".

 

Ett par bullar har det blivit. Först en igår på jobbet. Ett av facken bjöd. Inte mig emot som inte är med i något fack, men jag hade inte varit helt nöjd om mitt fack slösade massa pengar på bullar istället för på något vettigt. Tyder väl på att de har för mycket pengar för sitt eget bästa.

 

Det har öppnat ett nytt superpopulärt bageri här på gatan. Det är köer utanför mest hela tiden. Valle var där vid 08.00 imorse, och då hade kön inte blivit så lång. Bullarna var goda, men hype är väl generellt något jag inte förstår. Hypen lever sällan upp till hypen så att säga :-). Det gällde även här. Godare bullar än på typ Willys, men knappast så mycket godare.

 

Igår såg jag klart den, för närvarande, tredje filmen i Conjuring universe - Annabelle: Creation. Den är regisserad av svensken David F. Sandberg, vilket gör den lite mer intressant för mig, och visst var det en bra film, men det är mycket som ändå stör. Jag upplever regin som riktigt bra. Det är många kusliga scener på varandra, men helheten är inte lika bra. Jag har svårt att förstå hur en demon fungerar. Behöver demonen en mänsklig kropp? Det verkar ialf som att demonen ibland klarar sig alldeles utmärkt ändå, men värst är att demonen verkar kunna vara på flera ställen samtidigt, både i ett barn och i en docka. Jag lyckas inte förstå den delen. Även det alldeles för typiska att demonen ibland dödar alla hur enkelt som helst, men i andra fall verkar ha väldigt svårt för det samma. Som jag skrev någon annan gång, vill demonen bara skrämmas ibland? Som jag alltid ältar, det suger när logiken haltar. Filmen är ett hyggligt hantverk, men grunden är inte tillräckligt bra.

 

Snart Liverpool, och säkert något mer inlägg senare :-).

Igår var jag och Linus och kikade på Liverpool - Bologna i Gamla stan, på ett halvbra ställe vid namn "The Liffey". Kul att träffa Linus och fint med seger med 2-0 :-).

 

Det är även skönt att kunna ta en timmes sovmorgon ibland :-).

 

Jag har under en period sett serien "Vändpunkten - Bomben och kalla kriget" på Netflix. Bra serie för att vara Netflix. Intressant med kommentarer av Bill Browder och Kaja Kallas, men annars är det många som kommenterar innehållet i serien, och det är svårt att ha koll på vilka alla är och deras respektive agendor. En del detaljer i serien vet jag inte heller om de var helt relevanta i sammanhanget, men på det stora hela en mycket bra serie.

 

Jag har även sett "Harry och Eyvind - Nobelpriset som förstörde allt". Gubbarna fick Nobelpriset i litteratur 1974, och det var inte populärt bland alla. Främst för att de satt i den Svenska Akademien. Bra dokumentär, och nog borde jag läsa någon bok av Harry Martinson och Eyvind Johnson, men det lär väl dröja...

 

"Plundringen av Libanon" var ingen munter dokumentär. Om hur Libanon plundrats av giriga personer genom åren. En undrar om det någonsin kan bli ordning på landet? Inte mycket som tyder på det just nu.

 

Jag har även sett någon gammal dokumentär om Estonia på Youtube där överlevare intervjuades. Oerhört intressant.

En dag utan större förvecklingar. Det skulle vara Israel, Libanon och Iran då, men just nu orkar jag inte bry mig om det.

 

Under helgen som gick blev jag helt klar med "Stadserien" av Fogelström, alltså hans välkända bokserie om delar av Stockholms mer moderna historia. Det är något en måste läsa när en bor i Stockholm, och nu är jag således klar :-). Serien följer olika människor i Stockholm från 1860 till 1968, och det på ett mycket underhållande och kunskapshöjande sätt. Det är inte nytt i sig, men jag gillar när fiktion knyts ihop med verkliga händelser.

 

Jag har sannolikt lärt mig rätt mycket, och jag får väl snart se till att besöka Åsögatan, Fjällgatan och de andra gatorna på söder där karaktärerna bor i böckerna :-).

 

En bokserie som överraskade positivt! Jag kommer sakna Emelie, hon var fantastisk!