Midway
Nu har vi kastat ut julgranen, eller jag fick bära bort den till biografen Bristol ungefär. Där fanns det en uppsamlingsplats för granar, sedan gissar jag att kommunen kommer och hämtar dem. Det blev alltså bära gran över delar av stan igen :-). Är nog inte så udda som jag vill få det till, men jag har faktiskt inte sett någon annan släpande på en gran än mig själv :-). Barr blev det överallt. Hela trappuppgången blev full av barr. Jag vet inte hur ofta det städas, men det brukar vara rätt rent, så jag fick lite dåligt samvete och var ute och sopade lite efter att jag kommit tillbaka. Det var den här julens granäventyr.
Igår och idag har jag sett filmen "Midway" från 2019. Den handlar givetvis om slaget i Midway, och har väl inte blivit sågad kanske, men ändå fått ljumna recensioner. Det har väl gjort att jag inte varit jätteintresserad av att se filmen, men i dagarna läste jag något om filmen och tänkte att jag borde se den. Jag har även nyligen sett en dokumentär om knäckande av koder där ett avsnitt handlade om hur amerikanerna knäckte japanernas kod och hur det bidrog till den amerikanska segen i Midway.
Jag blev positivt överraskad av "Midway". Kanske är för att det var länge sedan jag såg en krigsfilm, men utifrån min uppfattning följde filmen historien på ett bra sätt, och mycket kände jag igen från det jag känner till om slaget. Kodknäckeriet var exempelvis en viktig del i filmen. Datoranimeringarna var många, men bra, och på sätt och vis blev det "verkligare" än dokumentärt och suddigt foto på långt håll. Filmen hade inte heller massa onödig kärlek eller störande moralkakor. Snygga krigsscener! Det är förvisso inte så mycket berättelse utöver slagen osv, men det var det som gjorde "Midway" bra. Raka rör, inget tjafs! Som sagt, jag blev rejält positivt överraskad. Jag antar att de ljumna recensionerna beror just på detta, att filmen inte försöker vara så mycket mer än en någorlunda dokumentär film.
Kommentarer
Trackback