För minnen och grunda analyser i stunden

Ganska nyss var det mord utanför Willys i Hagalund i Solna. Det ligger några kilometer härifrån och det händer att vi åker dit och äter lunch på jobbet. Hagalund är ett arkitektur-mässigt vidrigt område, men det är såvitt jag vet bostadsrätter och det är inte ett utsatt område. 

 

Jag hade tänkt att gå ut och springa, och min runda går mot området för mordet, eller morden kan det ju bli, men jag stannade hemma. Orkade inte ta risken att hamna i något skit. Sannolikt osannolikt, men ändå... Jag var aldrig med om något liknande i Örebro, och när jag flyttade till Örebro, då var skottlossning något absurt, men nu är det typ norm, ialf i Sthlm. Tiderna förändras.

 

Annars är det väl bara bra, bira igår med jobbarkompisar på "Queen's Head". Det var mycket trevligt. Nu har Valle AW istället, fullt upp. Imorgon är det Peter Gabriel.

Lite kallare väder nu, och rätt blåsigt igår.

 

Ändå en utmärkt dag igår med träning, städning och ett besök till Årsta för att träffa Bias familj. 

 

Tillbaka hemma såg vi "Good Will Hunting". Jag minns inte när jag såg den sist, om jag ens sett hela, men det tror jag. Någonting säger mig att jag kan ha sett den hos Sajje. De vaga minnena gällande filmens huvudtema fanns där, men inte mycket annat. Det strålande skådespeleriet, Ben Affleck, Stellan Skarsgård osv hade jag helt glömt bort. En kanske dum fundering, men är det möjligt att vara så överägsen på matematik, utan att egentligen ha studerat det? 

 

Jag såg även en dokumentär om Aloha Airlines Flight 243. Galet, planet fick ett stort hål på typ marschhöjd, men lyckades ändå landa. Otroligt!

Idag har ju på många sätt varit en utmärkt dag. Det har nyligen varit lön, det är fredag och hyggligt väder. Jag har dock känt mig skör, vilket jag gör ibland. Oftast tror jag att det emanerar från magen. Vi äter en väldigt fiberrik kost med massa bönor och kikärtor osv. Det är nog egentligen bra, men brukar få mig rätt bubblig. När magen då är i lite olag påverkar det mitt sinne och jag blir skör. Mindre problem känns större osv. Idag har varit en sådan dag. Flera små problem att jobba med ovanpå magen, har gjort att problemen känns större.

 

Nu är det dock kväll och vin :-). Vin löser allt!

Jag har lyckats göra det jag planerade med dagen idag. Träna två gånger och läsa ut en bok. När jag säger träna två gånger låter det mer än vad det är, men springa typ 4 km och lite senare promenera och köra tre set på utegymmet. Transparent måste det vara :-).

 

Boken jag läst är Lena Anderssons "Dottern", en uppföljare på "Sveas son" som jag läste under helgen. Lena Andersson har även i dagarna fått ett rejält uppsving i media med anledning av att hon vågade nyansera huruvida fattiga barn inte kan få tillgång till den mat de behöver. "Dottern" var inte lika bra som "Sveas son", men ändå så pass bra att jag inte ville sluta läsa. I "Dottern" diskuterar Andersson postmodernism, rasism och annat ur olika människors synvinklar. Det är åter det jag finner imponerande, att hon åter lyckas göra det utan större slagsida åt något håll.

 

Börsen var tuff under dagen, även om det kanske inte riktigt blev så illa som jag befarade ett tag.

 

Jag såg en dokumentär om Concorde-olyckan år 2000. En jävla otur. Ett annat plan hade tappat en liten metalldel som Concorden körde på och fick punktering. Däckbitar gjorde så att en bränsletank punkterades och bränslet fattade eld. Små detaljer kan bli stora katastrofer.

 

Jag såg även en dokumentär om en nazist som räddade judar i Vilnius.

 

...och bara för minnet såg jag för några dagar sedan dokumentären "Taiwan och hotet från Kina". Kina oroar mig ibland.

Igår var vi på konsert med Depeche Mode på Friends Arena. Vädret var underbart, taket var på och konserten var utmärkt.

 

Vi börjar dock i en annan ände...

 

Jag har skrivit en del om Depeche Mode här tidigare, men tänkte undersöka vad jag kan få fram ur minnet gällande mig och bandet.

 

Jag minns inte när jag först hörde talas om Depeche Mode, det var sannolikt lite organiskt, att de hördes lite överallt, men ett par starka minnen har jag. Först och främst är det från 1997 då albumet Ultra släpptes. Då var jag 15 år och hade väl ganska nyligen börjat förstå lite mer om musik. Jag såg en del musikprogram på TV osv. Jag minns inte riktigt varför men just albumet Ultra spelades under några lektioner på högstadiet. Sannolikt var det vår lärare Örjan som gillade Depeche Mode och tyckte att det var en bra idé. Därifrån, och kanske samtidigt från TV, började jag uppskatta låten "It's No Good". Det är fortfarande en makalöst bra låt.

 

Sannolikt vid ungefär samma tid hängde jag med Juliana och Erik till Kumla för att se när Anders spelade innebandy, i vad jag tror var ett distriktslag. Det kan till och med vara så att det här hände en tid innan det ovan. Då var det ialf som så att de spelade "Just Can't Get Enough" under uppvärmningen eller som mål- eller pausmusik, och jag blev helt betagen. Det är ett sådant där ögonblick när musik nästan är som en drog. Att en bara vill ha mer, en kick. Erik och Juliana förklarade att det var Depeche Mode, och med anledning av det köpte jag en samlingsskiva med bandets tidiga singlar. Det blev kanske inte den skiva jag spelade allra mest, men den spelades kontinuerligt och innehåller mängder av bra låtar.

 

Utifrån de här anekdoterna har Depeche Mode alltid varit ett band som betytt lite mer för mig än många andra band, även om jag inte kan påstå att jag är ett fan som är väl insatt i hela album- och låtkatalogen.

 

Kopplingen till Erasure har ju även den gjort sitt.

 

Sist jag såg Depeche Mode var på Stockholms Stadion i juli 2006. Då var jag själv och inte lika inlyssnad på alla låtar som jag var nu. En stor besvikelse då var också att de inte spelade "Just Can't Get Enough". Jag saknade då också flera av de för mig gamla klassiker som jag hade på min gamla CD-skiva.

 

Igår var jag genom att jag hade tjuvkikat på låtlistan i förväg väl införstådd och inlyssnad på låtarna som skulle spelas. Det blev därmed varken några positiva eller negativa överraskningar, men jag föredrar ändå att vara inlyssnad än tvärtom. Det var en hel del låtar från nya skivan, varav en del kanske inte är jätteroliga, men "Ghosts Again" kan mycket väl bli en klassiker. Det är kul att ett band som Depeche Mode inte bara spelar gamla hits utan även en del nytt och även lyckas göra en del av det nya riktigt bra.

 

Vi hade en ståplats ungefär mitt i, så vi såg hyggligt. Förvisso försvann Valle efter halva konserten, och hittade inte tillbaka till mig, men hon hade sett bra efteråt också :-). Från början hade jag tänkt att köpa en biljett för att stå längst fram, men när jag inte gick själv blev det inte så :-).

 

Hursomhelst, konserten började rätt lugnt, och blandade nya och gamla låtar, men på slutet blev det en kavalkad av superhits, och de spelade en mäktig "Just Can't Get Enough" den här gången :-). Det blir ett riktigt bra tryck live i den låten. Andra låtar som var magiska var "Personal Jesus", "Enjoy the Silence" och "Everything Counts". Jag saknade ändå mängder av låtar, men en kan inte få allt. Det var en riktigt bra konsert.

 

Sedan är det så skönt att kunna cykla hem efteråt och vara hemma på 10 minuter. Om det var något som var dåligt med kvällen var det att en del folk trängde sig före vid ingången, en störigt full snubbe i publiken och att det tog rätt lång tid att lämna arenan.

Eftersom de två första dagarna av den här ledigheten blev väldigt lugna kände jag mig lite tvungen att göra något nytt idag också, så idag blev det ett besök till Hovstallet. Det kostade bara 100 kr för en guidad tur och det ligger vid Dramaten, så det var enkelt för mig att ta mig dit.

 

Där fick jag se ett par av hovets gamla bilar, mängder av vagnar och en hel del hästar. Det var kanske inte det mest intressanta jag gjort i mitt liv, men ändå trevlig underhållning en solig söndag. Jag trodde inte det skulle vara så mycket folk, men det var nog ändå en 20 stycken som gick turen.

Det ser ut som att det kommer bli soligt och varmt framigenom. Är det ett nytt 2018 på gång? Har för mig att värmen började i maj då också. Skillnaden då var väl att somrarna innan inte hade varit så värst, vilket jag inte minns som fallet nu.

 

Rosersberg har ju nu fått en helt annan bakgrund i mitt huvud. Nu är det ett fint slott, en liten pendeltågsstation på landet osv, men tidigare var det endast ett namn på en handbollsklubb. De var alltid rätt dåliga och jag minns dem från cuper i Östersund och någon match i ICA-cupen. Jag har för mig att jag tänkte att de var ovanligt dåliga för att vara från Stockholm, men nu är det mer förståeligt när jag upplevt hur litet Rosersberg är. Det förefaller inte vara en större förort i för mig klassisk bemärkelse.

 

Det jag vill säga med det här är att förståelsen ständigt förändras utifrån kunskap och upplevelser. Inget konstigt i sig, men det är nog omöjligt att inte bilda sig en uppfattning om något som en känner till, oavsett hur lite en känner till om det.

 

Igår kväll såg jag "Advokaten" från Beckserien. Åter igen ett manus som var lite för invecklat för att vara i närheten av rimligt, och även en del saker jag inte riktigt förstod. Helt ok ändå! Det är ändå intressant att något som inte är så bra ändå fångar mitt intresse. Jag är rätt säker på att jag inte hade ett den här filmen förut, och det är nog så att från den här säsongen och framåt har jag inte sett några Beck-filmer förutom de jag sett på bio. Jag har aldrig tankat ned Beck-filmer, och runt 2007 och framåt blev det nog inte så mycket film från TV överhuvudtaget. I övrigt var det kul att advokater fick sig några skopor i filmen :-).

Men först, nu är det typ tyvärr klart att Liverpool missar CL nästa år, trots en hygglig uppryckning nu på slutet. På något sätt känns det ändå rättvist eftersom det snålats med förstärkningar på mittfältet, vilket är den största anledningen till att det blivit som det blivit. Henderson håller inte längre, Milner har inte hållt på flera år, den redan långsamme Fabinho har tappat mer snabbhet än förväntat, Thiago är skadad för mycket och de unga har inte riktigt blommat ut. Vad problemet är med Keita är svårt att svara på, men han blev tyvärr inte den värvning som hoppades.

 

1-1 hemma mot Aston Villa idag. Liverpool något bättre matchen igenom, men ändå ett rätt rättvist resultat med anledning av att Villa missade straff och friläge. Sedan kan en verkligen undra varför inte Mings blev utvisad och hur Liverpools första kvittering blev bortdömd, men hursomhelst, Liverpool dominerade inte.

 

Får Liverpool in några bra mittfältare till nästa säsong bör det bli bättre, och varför inte vinna Europa League? Jaja, fint för Firmino att avsluta karriären med ett mål!

 

Det var ju dock inte Liverpool som jag skulle skriva om nu. Idag har vi varit på Rosersbergs slott och kikat runt. Valle inte lika taggad som mig... När jag besökte några slott förra sommaren bestämde jag mig för att jag även skulle besöka Rosersbergs slott, men då blev det för sent på sommaren och det var inte möjligt att besöka slottet, så det fick bli nu istället när det åter öppnat för en ny säsong.

 

Vi tog pendeltåget till Rosersbergs station och gick sedan de ca två kilometrarna till slottet. Fint slott, även om det kanske inte utmärker sig något speciellt i jämförelse med de andra kungliga slotten. Rosersbergs slott är i mitt tycke mest intressant för att Karl XIII och Karl XIV Johan hängde där en del. 

 

Vi kikade runt lite i omgivningarna runt slottet och tog en utmärkt guidad tur inne på slottet. Besöket avslutades sedan med en tosca-kaka. Vädret var utöver det perfekt för att gå runt, lagom varmt.

Det blev inte så mycket med gårdagen. Det jag hade funderingar på att göra gjorde jag inte. Tanken var The Viking Museum och sedan se Joel Alme på Gröna Lund, men det var ingen som ville följa med, och jag är väl inte överdrivet förtjust i Joel Alme, så utan umgänge hade jag ingen lust.

 

På sätt och vis är det ju dumt, det är sällan jag kan komma ihåg att jag varit missnöjd med att göra något i relation till att främst sitta hemma.

 

Nåväl, det gav mycket tid till att läsa Lena Anderssons "Sveas son". Det är en bok om en man som känner sig som en del av det svenska folkhemmet. Att kollektivet går först, att inte förhäva sig och hålla sig till lagar och regler. Typ att vara en skötsam medborgare för att bygga kollektivet Sverige starkt. Jag hade svårt att inte bli nostalgisk när jag läste boken. Den här känslan av sammanhållning som jag upplevde när jag växte upp osv. Att inte bara bry sig om sig själv osv. Det kommer aldrig komma tillbaka till mitt liv. Inte för att livet är sämre nu, men saknaden finns där.

 

Boken är skriven på ett enkelt sätt. Den förhäver sig inte och analyserar inte, men däremot väger den olika upplevelser mot varandra hela tiden. Huvudpersonen tycker så, medan en biperson tycker annorlunda. Det gav mig enorm tillfredsställelse som läsare. Det är ingen tydlig agenda utan ett försök att gestalta hur många i generationerna från 30 och 40-talen, och kanske även lite därefter, lever och känner om Sverige. Det är sällan jag är så tillfreds med en text, där jag inte känner av en tydlig politisk slagsida osv. Det är en lättläst och ständigt prövande text över en tid som flytt.

 

Snart drar vi iväg på ett litet äventyr, mer om det senare.

Ledig klämdag idag. Aldrig fel med några dagar ledigt. Helt perfekt väder också, soligt och knappt 20 grader.

 

Eftersom det är klämdag var jag ledig igår också. Kristi flygare, antar att en kan förstå ungefär vad det innebär, men jag har svårt att tro att speciellt många svenskar firar, eller har någon större förståelse för vad det handlar om. Den här röda dagen hade kunnat bli en extra semesterdag istället.

 

Igår var det mest träning och läsning för mig, men vi hann även med en enklare middag på "Delibruket Flatbread" som ligger fint här i Sumpan.

 

Jag har spenderat två kvällar med att se ytterligare två Beckfilmer; "Flickan i jordkällaren" och "Gamen". Den förra var lite mer åt deckarhållet och helt ok, även om manuset, som vanligt, är av tappa hakan-material. En kvinna som kidnappar ett tvillingbarn i Tyskland, och som sedan mördar sin bror, och av en händelse hamnar i koma så att det kidnappade barnet dör. Det är så pass dåligt att det inte borde bli en film, men själva filmen blev ändå ok. "Gamen" var rätt pinsam att se, men har ett manus som är aktuellt i dagsläget, alltså gällande hur Socialdemokraterna tjänar pengar på lotteriverksamhet. Jag blev rätt förvånad över att det togs upp i en gammal Beckfilm, och det var även en hel del annat som gav negativ PR för Socialdemokraterna i filmen. Det borde ha blivit en grej i media när det begav sig 2006? Jag minns dock inget av det. Filmen behandlar spel, Jack Vegas-maskiner och spelklubbar generellt, och jag slogs åter igen av hur annorlunda Sverige gestaltades på film då. Det var fortfarande främst svenska gangsters, alla verkade bo i innerstan osv osv. En annan värld.

 

Jag läste som sagt främst igår, och det var för att jag hade som mål att läsa ut "Rysslands historia" av Kristian Gerner. Ett problem när jag läser böcker är att jag oftast gör det innan jag ska gå och lägga mig, eller när jag är rätt trött, så jag kan somna till lite ibland och tappa koncentrationen. Det gör att jag ibland får det lite svårt att hänga med i mer komplicerade böcker, vilket jag upplevde att den här var. Nu när jag läste den på dagen igår upplevde jag den dock som bättre än jag hade gjort innan, men det är ändå mycket analys och egna uppleveleser av författaren. Jag hade önskat en mer rak historisk berättelse. Det jag vill säga med det här är väl att boken kanske egentligen var bättre än vad jag upplevde den som.

 

Idag hade jag lite tankar om vad göra, men får se om de blir realiserade. Imorgon ska vi däremot till Rosersbergs slott.

Jag har ont någonstans i ländryggen. Lite längre upp på den högra sidan främst. Typ där jag tror att njuren sitter. Det är också lite svårt att förklara var det gör ont, för det gör bara ont i vissa positioner, då sticker det till. Jag vet inte riktigt heller när det började, men jag tror att jag började känna av det något på resan ned till Indien, sedan blev det påtagligt på grund av en våg under surfningen. Även om det liksom sticker till på ett ställe känns det som att det strålar ut och "tröttar" ut ett större område. Märkligt, men det går nog över snart.

 

I övrigt är jag ledig resten av veckan, och nu har vi bokat en resa till norra Italien i slutet av juni :-).

Jag har lätt att fastna i dokumentärer om flygkrascher. Häromdagen kom jag att tänka på att det var ett Egypt Air-plan som kraschade för några år sedan i Medelhavet. Jag hittade en dokumentär om olyckan och blev en aning perplex. Det är inte utrett vad som faktiskt hände. Tydligen skyller egyptiska myndigheter på terrorister medan andra menar att det kan ha varit rökande piloter som råkade ställa till en brand. Oavsett rätt otäckt, och då nästan mest otäckt med anledning av att det tystas ned. Jag har förvisso lite svårt att förstå hur en cigarett och en läckande syrgasmask skulle kunna göra att ett flygplan fattar eld till den grad att det kraschar, men så kan det kanske vara. Att piloterna fick röka, och att egyptiska myndigheter har dåligt samvete över det, kan ju dock förklara nedtystandet.

 

Den dokumentären ledde fram till kraschen av Swissair 111 hösten 1998. Det är en krasch som jag inte har några direkt minnen av, men som var väldigt intressant. Då var det också en brand som startade, men med anledning av ett nyligen installerat entertainment system och brandfarligt material. Det brann också på ett ställe som inte var tillgängligt för personalen på flyget, och till slut blev den så allvarlig att planet kraschade. Det blev två olika dokumentärer om den kraschen.

 

Jag såg även några andra dokumentärer i söndags. Bland annat "Erdogans imperium" om Erdogan. Jag är knappast ensam om att uppleva Erdogan som obehaglig, och dokumentären gjorde inte den saken bättre.

 

Det blev även en dokumentär om sex & samlevnad från Världens historia. Rätt intressant.

 

Till sist gjorde Liverpool en riktigt bra match mot Leicester igår. Lite hopp om CL finns allt, även om den är liten :-).

Det är många getingar som flyger in här på vår vind. Är det en getingsommar månne? Året då jag var på Emmaboda, 2006, minns jag som en sommar med mycket getingar. Tror även det är det senaste året då jag blev stungen av en geting.

 

Igår hade vi besök av Bias, Stina och Sickan. Trevligt värre, och Sickan förefaller vara en härlig liten individ som kom bra överens med Valle :-).

 

Igår kväll fortsatte jag med beckfilmerna. Jag försökte få med Valle på tåget igen, men det sket sig igen :-). Nu såg jag "Skarpt läge", den första filmen i den tredje säsongen med Peter Haber. Den filmen såg jag på bio under sommaren 2006. Mycket 2006 i det här inlägget. Då skrev jag att jag tyckte att filmen var värd 2-3 plus på en femgradig skala. Nu är jag nog mer benägen att säga att det är en rätt stark 3a. I jämförelse med många andra beckfilmer är den här väldigt bra. Bra skådespeleri och bra spänning. Manuset har sina ologiska luckor på sina håll, som varför Gunvald går tillbaka typ själv till en lägenhet som polisen precis lämnat, men på det stora hela en bra film.

 

Soligt och varmt idag. Det är nice, men nog fan är det tydligt att temperaturen är 2-3 grader varmare generellt nuförtiden än vad en är van vid?

Nu har jag jobbat en vecka efter ledigheten. Det finns en del utmaningar som det brukar kallas att försöka lösa, om det nu går, men jag är positiv :-).

 

Jag har nu spelat igenom "Full Throttle" igen för att vinna alla trofeer. Tänker att det är dumt att missa något i spelet. Det som jag fann lite intressant med att spela igenom spelet igen var att alla problem inte var självklara trots att jag ganska nyligen hade löst dem. Ett problem var jag tvungen att lösa genom att söka fram hur det skulle lösas. Jag tror det beror på att en ofta bara trycker och testar på massa olika sätt i äventyrsspel, och ibland är det inte helt självklart hur ett problem löstes, eller vad som hände direkt efteråt.

 

Det var väl det jag ville komma ihåg för framtiden. Nästa spel blir nu "Grim Fandango".

Typ perfekt väder nu, runt 20 grader och sol. Det är svårt att inte vara på bra humör.

 

Annars har vi inte gjort så mycket av intresse under veckan förutom att boka ett hotell i juli i Dolomiterna. Flyg är inte bokat än, och det verkar som att flygpriserna gått upp rätt rejält. Jag har svårt att se att det är orimligt, men det förefaller som att riktigt billiga flygresor inte riktigt är lika lätta att hitta nu som förr.

 

Jag såg en dokumentär vid namn "Dödens vikingaskepp", men den gav mig inte så mycket, eller lite kanske. Jag kanske borde åka till Oslo någon gång för att kika på något gammalt vikingaskepp :-).

Jag har ju under den senaste tiden ältat diverse flygkrascher här. En flygkrasch, eller ialf tappade motorer i Nederländerna, har funnits i mitt minne sedan jag vet inte när. Jag tror till och med att jag googlade efter det för inte så länge sedan. Av nästan en olustig slump kom för några veckor sedan dokumentärserien "Mörkläggningen av flight 1862" ut på SVT Play. 

 

Det hela handlar om en Boeing 747 från El Al Cargo som kraschade in i ett lägenhetshus i Amsterdam 1992 efter att ha tappat två av motorerna. Dokumentären tar främst upp vad de ser som en mörkläggning gällande vilken last planet hade osv. Det visade sig dock att det inte var någon speciell last planet hade, men att en del människor som bodde i närheten eventuellt blev sjuka efter att ha andats in en massa skit efter olyckan. Det är dock rätt svårt utifrån dokumentären att förstå om folk verkligen blev sjuka generellt, eller om det bara var några få, eller om det mest handlade om hittepå. Sedan har dokumentären några tankar om att flygplan inte bör flyga över tätbebyggda områden osv. En spretig och rätt dålig dokumentär, även om olyckan är intressant.

 

Det som dock fascinerar mig är varför jag har minnen från den här olyckan. Är de från 1992, eller är det något jag läst om senare? Jag har lite svårt att se att jag skulle reflektera över en flygolycka när jag var 10 år, speciellt när det var ett fraktplan. Det kanske var jättestort i svensk media då, men ändå, jag var 10 år. Sannolikt har jag senare läst eller sett något om det här och fastnat för att ett plan kan tappa sina motorer. Det är lite speciellt med minnen som en inte riktigt kan hänga upp på något, att de bara finns där, men en vet inte riktigt varför.

 

Nåväl, jag såg även avsnittet från "Air Crasch Investigation" gällande olyckan, och det var rätt intressant. Saken var att efter att planet tappat två av sina motorer lyckades piloterna få planet stabilt och försökte landa på Schiphol, men när de saktade ned inför landningen välte planet åt den sida där vingen satt med de saknade motorerna. Det med anledning av att delar av vingen dragits med av motorerna och att planet därmed inte kunde flyga vid lägre fart. Det gjorde det hela oundvikligt. En jävla öde för piloterna. Vara med om något helt galet som att tappa två motorer, ändå tro att de skulle kunna landa och sedan gick det inte ändå. Grymt på något vis.

Kortare kvar av dagen nu än när jag skrev sist, men ändå rätt mycket kvar :-).

 

En sak som är rolig med PS4, och sannolikt de flesta consoler nuförtiden, är att det finns gamla spel som är upphottade en aning och som finns att ladda ned för en billig penning. Det är säkert möjligt att spela dessa spel gratis på datorn, men eftersom de är så billiga och det är smidigt att spela på TVn osv är det en bra grej.

 

För en tid sedan laddade jag ned spelet Full Throttle Remastered. Det är vad vi förr kallade ett äventyrsspel där en ska lösa en massa problem för att komma framåt. Nuförtiden tror jag dock de här spelen kallas för peka-och-klicka spel. Det kan alltid ha varit fallet, men vi kallade dem för äventyrsspel förr, och det tänker jag göra även nu och i framtiden :-).

 

Nåväl, spelet Full Throttle spelade jag lite grand i högstadiet. Det var en klasskompis, Viktor, som hade spelet och jag lånade det av honom. Vi gillade liknande spel och hjälpte varandra med att spela igenom Monkey Island och Indiana Jones bland annat. Det förra tror jag dock främst var att han hjälpte mig hur jag skulle lösa en massa problem, men det senare har jag för mig att vi försökte klara tillsammans. Det kan till och med ha varit så att han spelade ett tag, och att jag sedan lånade spelet osv. Jag minns inte riktigt. Ialf så hade han Full Throttle och jag lånade det och försökte spela det på datorn hemma, men vår dator var för långsam, så jag har för mig att spelet alltid hängde sig. Jag kom en bit framåt, men sedan orkade inte datorn driva spelet framåt. Som jag minns det gav jag sedermera upp och spelade aldrig igenom spelet, men det har jag gjort nu!

 

Full Throttle Remastered är förhållandevis enkelt och inte så långt, så det har inte tagit så lång tid att klara det. Jag tog förvisso hjälp vid ett tillfälle, men då var jag ändå på rätt spår, men ändå, det blev alltså ett problem som löstes genom fusk. Resten löste jag dock själv. Det som är kvar nu är att få fram några trophys.

 

Kul att kunna komplettera livets misslyckanden så här efter knappt 30 år :-).

Imorgon är det jobb igen. Det är ganska tvära kast ändå :-). 

 

Under fredagskvällen blev det som sagt middag, och vi gick till ett ställe med några från boendet och käkade dosa. Det är en pannkaka med olika innehåll, eller som en kan doppa i olika röror av mat. Gott, men inget utöver det vanliga, och väldigt kladdigt.

Nu är vi hemma igen. Jag har typ inte sovit något inatt med anledning av lite knepiga flygtider, så jag orkar inte skriva mer än så här nu. Det får bli lite mer imorgon :-).

Klockan 12 inatt börjar restan hemåt. Planet går typ halv 5 inatt, en riktigt usel tid. Vi kommer därmed sannolikt vara rätt kraschade när vi kommer hem. Vi ska även byta i Dubai. Hade det varit en långflygning hade det varit lättare med att försöka sova på flyget, men nu tror jag det blir en natt mer eller mindre utan sömn.

 

Idag har vi surfat för sista gången under den här resan. Jag jobbade åter igen på att ta vågorna själv, och lyckades några gånger, även om vågorna inte var så många idag. Under eftermiddagen tog jag även en mer normal massage eftersom kroppen är lite sliten efter allt surfande. Vi var även iväg och köpte lite kryddor.

 

Ikväll innan vi åker ska vi sannolikt käka middag med några härifrån. Det är en turist som vi hängt lite med under veckan som fyller år, så jag antar att vi ska ut och äta med henne och några till.

 

Det var väl ungefär det. På återhörande från Sverige nästa gång!

Igår var det Valles födelsedag och det firade vi stort :-). Det blev surf, ayurveda-massage och en öl på kvällen. En ovanligt upptagen dag.

 

Jag börjar lite i fel ände. Av någon anledning är det lite knepigt med alkohol i Kerala. Jag gissar att det är likadant i hela staten. Som jag förstår det är myndigheterna snåla med utskänkningstilstånd, vilket gör att alkohol inte serveras på så många ställen här. Där vi bor säljer de exempelvis ingen alkohol. Det verkar inte heller säljas alkohol i vanliga butiker heller. Det är inte olagligt, men lite knepigt att få tag i ialf. Med anledning av Valles födelsedag fixade dock några britter varsin stor öl för oss att dricka igår kväll. Det var mysigt och trevligt. Jag brukar inte alltid vara så förtjust i engelsmän, men här kan jag inte klaga på dem. Sköna och fulla av humor, även om jag inte alltid hänger med i deras snack när de sätter igång :-).

 

Gällande Valles födelsedag skrev även boendet där vi bor en stor skylt där det stod att Valle fyllde år :-). Det var gulligt.

 

Morgonsurfen var dock lite knepig igår. Det var regnigt och blåsigt, vilket gjorde att vågorna inte var så bra. Imorse var de mycket bättre, och jag försökte köra en hel del själv, typ ta vågorna utan någon hjälp. Det gick väl halvbra, men ett par vågor tog jag ialf.

 

Ayurveda-massagen var lite annorlunda. Det var Valle som ville göra en sådan, så då passade jag på att ge henne det i födelsedagspresent. Jag bokade in en halvdag på ett ställe med massage och mat. Personligen hade jag ingen aning om vad ayurveda-massage innebar, men massage har jag inget emot. Vi blev ialf upphämtade där vi bor av en tuktuk och körda till ett lite avsides hus. Kändes lite märkligt, men det var inga konstigheter, föreföll professionellt. 

 

När massagen började blev vi uppdelade, så jag fick en manlig massör och Valle en kvinnlig, och det i två olika rum. Det började sedan med att en fick klä av sig naken, vilket jag inte var beredd på. Inga direkta konstigheter för mig, men ändå, lite oväntat. Sedan fick jag hjälp att sätta på mig någon form av lössittande stringkalsong. Inte en sådan som en vanligtvis får vid massage, utan det här var mer som ett skynke, så att allt kunde trilla ut på sidorna så att säga. Lite oväntat, men åter igen det rör mig inte så mycket. Massagen höll sedan på i uppåt två timmar. Det var oljor hit och dit, och jag tror till och med jag somnade till lite kort när massören höll på i ansiktet och smorde in och torkade bort hur länge som helst. Nakenheten var som sagt lite överraskande, men mest knepigt var ändå att massören kom emot snoppen flera gånger när låren masserades eftersom allt trillade ut på sidorna :-). Inte på något konstigt sätt, men ändå. Det var också lite ovanligt så att säga, och jag har svårt att se att den här massagen hade varit ok i Sverige med den lagstiftning vi har, ialf utan medgivande. Det hela blev alltså mer spännande än vad jag hade förväntat mig :-). I övrigt var det en väldigt fin upplevelse med trevlig personal osv.

 

Idag har vi som sagt också surfat. Vi har även haft en del teori om surfning (under hela veckan), vilket jag uppskattat. Jag känner mig mer intresserad av surfning nu än vad jag varit tidigare. Nu är det dock tyvärr bara imorgon kvar innan vi måste åka hem. Jag har förvisso inget emot att åka hem, men kommer sakna surfningen och ledigheten.

Dagarna lunkar på här. Det är surf på morgnarna, sedan är vi tillbaka på boendet vid 10.30. Då blir det en snabb dusch och sedan frukost. Efter det är det, ialf för oss, rätt mycket dötid eftersom det är varmt. Det är klart vi skulle kunna hyra en scooter eller ta en tuktuk någonstans bara för att, men jag vet inte om jag egentligen är så sugen på det. Istället blir det att slumra lite, läsa och lite träning. Igår körde vi ett yoga-pass också, det andra under mitt liv. Det här var nog lite roligare än det första eftersom det var en del positioner där en skulle lyfta sig själv, vilket jag tyckte var skoj.

 

Igår kväll blev det oväder igen. Vi var och käkade middag på ett ställe här i närheten när ovädret kom. Det blev snabbt en mindre översvämning och strömmen gick. Vi fick vada tillbaka, vilket ialf jag uppskattade. Valle var inte lika taggad, men det var rätt spännande att ta sig hem i mörkret :-).

 

De senaste dagarnas surf har väl inte varit lysande, men ok.

 

Idag har vi bytt rum. Tidigare hade vi ett litet rum utan AC men med fläkt. Där kände en sig ständigt kladdig och det var varmt hela tiden. Att komma till ett stort rum nu med AC känns fantastiskt.